Katarina Bonnevier, Mariana Alves och Thérèse Kristiansson. Foto: Hugo Rennéus / Sveriges Radio.
Katarina Bonnevier, Mariana Alves och Thérèse Kristiansson. Foto: Hugo Rennéus / Sveriges Radio.

Ny forskning ska ta fram queera byggnader

"Finns en viktig politisk angelägenhet i det"
2:01 min

Inte bara människor kan vara queera, även byggnader och miljöer ska kunna vara normöverskridande. Det är utgångspunkten i ett forskningsprojekt på Arkitektur- och designcentrum, där nattklubbar ska undersökas. 

Målet är att göra dem mer inkluderande för människor utanför normen. Bakom projektet står Katarina Bonnevier, Mariana Alves och Thérèse Kristiansson.

– Det sitter så mycket normer och idéer i väggarna i byggnaderna vi befinner oss i. Och det vi tycker är intressant är när byggnaderna kan stötta det som inte är det normativa, utan det som går utanför. Det som vi kallar för det "queera", säger Katarina Bonnevier.

Forskartrion har bland annat studerat en queerklubb i Uganda, som stängdes ner på grund av de hårda lagarna mot homosexuella, och en feministisk klubb på 70-talet i Sverige.

"Clubscenen", som projektet heter, går ut på att återskapa och omtolka historiska klubbar runt om i världen. Med hjälp av kulisser, kostymer och möbler kommer publiken få möjlighet att besöka nattklubbarna - samtidigt sätts fokus på klubbens arkitektur ur ett queert och feministiskt perspektiv, genom att söka efter de faktorer som gör det mer inkluderande.

– Den queera och feministiska nattklubben är oerhört viktig idag, men den har också varit det historiskt. Som ett slags tryggt rum för alla de människor och kroppar som inte får vara som de vill i det övriga samhället. Därför finns det en viktig politisk angelägenhet i det här, säger Mariana Alves.

Ett exempel på en klubb som byggts upp igen är Amiralskrogen i Köpenhamn, som hade sina glansdagar i början av 1900-talet. Den hade två våningar. På undervåningen var det heterosexuella gäster, på övervåningen homosexuella och i trappan som förenade våningarna fanns de queera som inte definierade sig som något av de två.

När forskningsprojektet är klart är förhoppningen att nattklubbsmiljöerna ska kunna byggas upp och ge besökarna en frigörande känsla som de tar med sig i andra sammanhang, säger Thérèse Kristiansson:

– Att du ska ha känslan i kroppen av att få vara den du är. Att den här känslan eller minnet ska vara kvar i ditt hjärta, eller någonstans i magen, och att du bär ut det i samhället när du går på gatan eller väntar på bussen på natten. Att du inte ska vara rädd. Jag tänker att vi vill att våra klubbar ska vara stärkande.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".