Anita Ekberg. Foto: TT
Anita Ekberg. Foto: TT

Åke Malm om Anita Ekberg-minnen från Rom

Anita Ekberg - minnesbild förmedlad av Åke Malm
2:16 min

I går kom beskedet att filmstjärnan Anita Ekberg avlidit, 83 år gammal. Vi bad den mångårige Rom-bon och korrespondenten, och tillika hennes Sommarprogramsproducent, Åke Malm ge oss en personlig bild.

Anita Ekbergs bortgång det är en av dom riktigt stora nyheterna i Italien idag. Redan kort efter lunch hade alla tidningar lagt ut långa reportage med klipp ur hennes mest kända filmer.

Jag har känt Anita sedan början av 70-talet – då var hon ännu divan som spelade teater med tidningsreportrar och fotografer, Roms beryktade Paparazzi. Hon hade en strålande humor och visste vad som krävdes för en story med lockande rubrik

Romarna älskade henne. Federico Fellini kallade henne Anitona, stora Anita och den stora publiken hade döpt henne till Il ghiaccio bollente – den kokande isen. För så var hennes ikonbild – den erotiska lockelsen i den svala skandinaviska förpackningen.

Detta visste Fellini som ingen annan att skapa en ram för. Det blev filmen Det ljuva livet som handlade om cynismen hos det ekonomiska undrets Italien. En Marcello Mastroianni med livsleda och trötthet stämplade i sitt ansikte. Ända tills han träffar Hollywoodstjärnan Silvia och följer henne bland partymännskorna i nattklubbar och lyxkrogar längs Via Veneto. Så kommer scenen i Roms världsberömda fontän till – Anita som glider ut i vattnet och ropar på Mastroianni att följa efter.

Men för tio år sedan var det jag som skulle ge regi åt en Hollywoodstjärna. Det hände i  Anita Ekbergs läckra kök i villan i staden Genzano, några mil söder om Rom. Vi skulle göra ett sommarprogram tillsammans och Anita skulle vara värd.

Det här var nog en av de tuffaste matcherna i ett långt reporterliv. Inte för att Anita inte hade något att berätta om – tvärtom. Här gällde det att skära sig igenom Hollywoodeepoken, med kända skådisnamn som Rock Hudson, Frank Sinatra och Jerry Lewis och många många andra. Ända till ögonblicket när hon sätter sin fot i Italien och träffar mästaren Federico Fellini.

Det här skulle bli en riktig match.

Anita som hade så mycket att berätta och jag som var piskad att ge hennes berättelse en form som passade till Sommarformatet. Tiden gick medan vi diskuterade hur hon skulle berätta allt det spännande som hänt henne. Anita accepterade inte alls den koncentrerade formen – det blev ofta ganska slirigt och så var vi tvungna att ta om.

Men det blev nog ett ganska bra program till slut – och det var förstås Anitas förtjänst.

Åke Malm, Rom
kulturnytt@sverigesradio.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".