Ensemblen i pjäsen "X". Foto Marguerite Seger/Unga Klara
Ensemblen i pjäsen "X". Foto Marguerite Seger/Unga Klara

"X" på Unga Klara

2:14 min

Unga Klara i Stockholm leds numera av regissörerna Farnaz Arbabi och Gustaf Deinoff, den senare var en av regissörerna till förra säsongens ”Girls will make you blush”. Nu har Arbabi regisserat föreställningen ”X” som hade premiär i lördags och som tar avstamp i Sveriges rasistiska historia. Texter av regissören själv, dramatikern Dimen Abdulla, dramaturgen Erik Uddenberg och ensemblen har utgått från intervjuer, artiklar, citat etc i ett slags forskningsarbete i bästa Unga Klara-tradition. Maria Edström var på premiären av ”X”

Ja - Farnaz Arbabi och hennes ensemble gör det, fortsätter i Unga Klaras tradition av att forska, pröva, undersöka men tillför också nåt helt nytt, en ny tid och en ny estetik. Som just anslaget när David Arnesens helt fantastiska drottning Kristina, i bästa vouge-stil, också vill ha liten en slav och gulla med! Apropå drottningens slavhandel ”Svenska Afrika Kompaniet”. Pang – så rullar föreställningen igång, i ett sceniskt flöde, där scenografen Jenny Kronbergs rullande stora kuber, strålkastare på hjul följer spelet, Foad Arbabis musik driver spelet framåt och där den fjortonhövdade ensemblen är helt oemotståndlig och helt orädd.

 Och det är ett väldigt ambitiöst projekt – bara programbladet är som en liten upplysanande bok i Sveriges rasistiska historia plus citat, definitioner och resonemang i den aktuella debatten, vilken väl fyller sin plats. Däremot är själva föreställningen som bäst när den inte är alltför pedagogisk och tydlig, utan flippar iväg, som när publiken får en störskur av frågan ”Var kommer du ifrån, egentligen?” över sig, eller när alla glåpord som kastas i vimlet blir till en kör av som stiger i volym eller när det liksom blir konstigt att vara för bra på svenska när man bara ska kunna säja ”anka”, eller när svenska soldater med grismasker stökar runt i fjärran land.

Pjäsen heter ”X” – jag tänker på slavmärket afrikanerna fick av slavägarna i Amerika, men som sen senare symbolen som Malcolm X tog som efternamn; att bli den som definierar istället för att definieras. Och det är där som ”X” har sin styrka – konstnärligt och politiskt - att den omdefinierar, vänder på vem som säjer vad om vem. Och trots en total brist på inställsamhet bjuds vi alla med att vara med i någonting nytt.   

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista