Vad får man göra med konst på nätet?

2:58 min

Vilken upphovsrätt har egentligen svenska gatukonstnärer över sina verk? Den frågan har aktualiserats igen, sedan Googles digitala konstplattform "Google Art Project" dubblerat sitt utbud av gatukonst.

I samlingen ingår nu även svenska verk, men hur rätten till gatukonsten kommer att se ut påverkar inte bara konstnärerna utan även vad vanliga människor kan göra på sociala medier.

På en digital konstrunda på Google Art Project, där du i din webbläsare kan se konst från alla delar av världen, finns en väggmålning som graffitikonstnären Carolina Falkholt gjorde till gatukonstfestivalen No Limit Borås. Men det är inget hon blivit tillfrågad om.

– Jag hade önskat att de gick via BUS, bildkonstnärernas upphovsrättsorganisation, innan de la ut bilder på nätet. Där finns det avtalsmallar som ligger redo för dem att fylla i vad gäller upphovsrätt och bildkonst. Det är ett komplext problem när ett stort företag som Google kapitaliserar på konstnärers arbete utan att betala, säger Carolina Falkholt.

I upphovsrättslagen står det att stadigvarande konstverk på gator och torg får lov att avbildas fritt. Men frågan är vad man får lov att göra med avbildningen. Wikimedia Sverige som driver sajten offentligkonst.se stämdes förra året av organisationen Bildkonst upphovsrätt i Sverige (BUS), just för att de publicerat bilder av gatukonstverk på webben utan konstnärernas tillstånd. Tvisten kommer att avgöras i Högsta domstolen, och det är utfallet där som blir avgörande, säger juristen Christina Wainikka som skrivit en bok om konstjuridik.

-- Om man säger att den snävare tolkningen gäller, att man inte får använda de här bilderna, då får ju det betydelse för hur vi rör oss i den offentliga miljön över huvud taget. Skrivningen gäller både konstverk och arkitektur. Om den snävare tolkningen gäller, då betyder det att när vi fotograferar ute, alltså våra barn på en lekpark där det är en skulptur som man får klättra på. Då får vi inte lägga ut de bilderna på facebook till exempel. Då är ju det ett upphovsrättsligt nyttjande, säger Christina Wainikka. 

Argumenten för fri webbpublicering av gatukonst handlar ofta om att gatukonst ska vara tillgänglig för alla och att Google gör gatukonsten en tjänst genom att bevara den och göra den tillgänglig. Men Carolina Falkholt håller inte med.

-- En har ju hört så många gånger att det skulle vara bra för konsten att den blir exponerad för vem som helst, var som helst, när som helst eller att företag vill använda sig av konst för att stärka sitt varumärke. Det är väl snarare så att konsten gör Google en tjänst och instiftandet av konstnärsstipendier från Googles sida vore ett sätt att göra konsten en tjänst tillbaka, och gatukonsten i synnerhet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista