Almapriset 2015, PRAESA
1 av 4
Foto: Almapriset
Praesa, Reading Clubs, almapriset
2 av 4
En av organisationens många läsklubbar. Foto: Praesa
Almajuryns ordförande Boel Westin meddelar att årets Astrid Lindgrenpris går till PRAESA. Foto: TT
3 av 4
Almajuryns ordförande Boel Westin meddelar att årets Astrid Lindgrenpris går till PRAESA. Foto: TT
Almapriset 2015, PRAESA
4 av 4
Foto: Almapriset

Läsorganisationen PRAESA från Sydafrika får Alma-priset

12 min

Den sydafrikanska läsfrämjande organisationen PRAESA får årets pris till Astrid Lindgrens minne. Pristagaren, som får ta emot världens största barn - och ungdomslitteraturpris, offentliggjordes vid en pressträff på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Inledningstalare var kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Hon pratade om minnet av att läsa om den romska flickan Katitzi, som inte gick i skolan, ständigt var på resande fot, i mitten av 1900-talet.

- Tyvärr bär historien om Katitzi stor relevans än i dag, konstaterade Alice Bah Kuhnke.

Vidare talade kulturministern om arvet efter Astrid Lindgren, en stor författare som försvarade demokrati och mänskliga rättigheter, varefter juryns ordförande Boel Westin intog sedan scenen och tillkännagav att årets pristagare är den sydafrikanska läsfrämjande organisationen PRAESA. 

PRAESA, Project for the Study of Alternative Education, är en organisation baserad i Kapstaden som sedan 1992 bedriver läsfrämjande arbete för barn och ungdomar i Sydafrika. Juryns motivering:

Med läsglädjen som ledstjärna ger PRAESA unika möjligheter för barn och ungdomar i Sydafrika att få tillgång till litteratur. Kreativa läs- och berättarprojekt skapar sociala sammanhang och gör litteraturen levande på flera språk. PRAESA visar genom sitt enastående arbete hur avgörande böcker och berättande är för att berika barns och ungdomars liv.

Alma-juryns ordförande Boel Westin säger till Kulturnytt att PRAESA har ett unikt sätt att arbeta på.

– De arbetar på ett väldigt direkt sätt med barn och ungdomar. Men också med föräldrar och morföräldrar, och utbildade volontärer, som alla ska bli delaktiga i en sorts läsupplevelse.

Hon fortsätter:

– Sen arbetar de också väldigt aktivt med olika nätverk och skapar samband mellan författare, illustratörer, förlag och distributörer. Och de har en bilaga som skickas ut med de stora tidningarna där det finns berättelser och pyssel. Och bilagan är helt gratis. 

Författaren Gunilla Lundgren, som har arbetat tillsammans med Praesa i Kapstaden och varit med om att nominera dem till priset, är mycket glad i dag.

– Jag har jobbat i Sydafrika och skrivit flera böcker med barn där. Och då har jag kommit i kontakt med Praesa på basplanet, säger hon i Kritiken i P1.

Berätta mer om läsandet i Sydafrika.

– Det finns elva språk i Sydafrika och Praesa har jobbat med att böcker ska finnas på alla språk. Och de jobbar på basplanet med barn som aldrig annars skulle få kontakt med böcker, men de gör det tillsammans med forskare och författare. Vi har jättemycket att lära oss av dem.

Även författaren Ola Larsmo från Svenska Pen har varit i kontakt med Praesa.

– Målet i Praesa är att barnen ska ta till sig litteratur och berättande, inte bara att lära sig läsa rent instrumentellt, säger Larsmo i Kritiken i P1.

Alma-priset instiftades av den svenska regeringen 2002 som en hyllning till Astrid Lindgren som avlidit samma år. Prissumman är fem miljoner kronor. Premiäråret 2003 gick det till Maurice Sendak och Christine Nöstlinger. Förra året fick den svenska barnboksförfattaren Barbro Lindgren ta emot Alma-priset.

Vid instiftandet beskrevs priset som "svenska folkets pris till världen". Det kan ges till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare.

Här är Alma-pristagarna 2003-2014

  • 2014 Barbro Lindgren
  • 2013 Isol
  • 2012 Guus Kuijer
  • 2011 Shaun Tan
  • 2010 Kitty Crowther
  • 2009 Tamerinstitutet
  • 2008 Sonya Hartnett
  • 2007 Banco del Libro
  • 2006 Katherine Paterson
  • 2005 Ryôji Arai
  • 2005 Philip Pullman
  • 2004 Lygia Bojunga
  • 2003 Christine Nöstlinger
  • 2003 Maurice Sendak
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista