På knappt ett decennium gick alla de klassiska tryckta encyklopedierna i graven när Wikipedia och mobilen tog över. Foto: Mattias Berg/SR
På knappt ett decennium gick alla de klassiska tryckta encyklopedierna i graven när Wikipedia och mobilen tog över. Foto: Mattias Berg/SR

Uppslagsverkets död - en mediehistorisk rysare

3:35 min

Håller du också på att rensa ut ditt uppslagsverk ur bokhyllorna just nu? Det gick snabbt när Wikipedia tog över kunskapsindustrin - på bara knappt ett decennium gick i stort sett alla tryckta encyklopedier i graven. Kulturnytt berättar historien om livet efter uppslagsverkets död. Tre delar med start i dag torsdag.

- Då går vi ned på lagret här, ytterligare en trappa ned. Där tror jag att vi har en av de tidigaste svenska uppslagsverken.

Rönnells i Stockholm, som grundades 1929, kallar sig Nordens ”kanske sista stora antikvariat”. Där visar inköpsansvarige Pontus Soldén vad som finns kvar av de gamla encyklopedierna.

- Här står det någonting… ”Konversationslexikon”, precis. 1821 kom det första bandet. Man använde då utländska källor, som man bara översatte och gjorde ett urval ur, säger Pontus Soldén.

På bara något decennium försvann så gott som alla uppslagsverk. 2006 kom den sista tryckta upplagan av Brockhaus legendariska tyska lexikon, 2010 av den svenska Nationalencyklopedin, 2012 av självaste Encyklopedia Britannica.

Uppslagsverket förvandlades från ikonen i bokhyllan, själva symbolen för bildning och kunskap, till ett praktiskt problem. Något som slumpas bort på Blocket. Bara de riktiga praktexemplaren går att sälja på antikvariaten.

- Det senaste var faktiskt Nordisk Familjeboks andraupplaga. Den klassiska uppslagsboken från 1900-talet som kom ut mellan 1904 och 1924, tror jag. 38 volymer, kallas ofta för ”Uggleupplagan”. Den kostade 3 500 kronor. Men redan på 80-talet kunde vi uppåt femtusen för Ugglan, säger Pontus Soldén.

Och den stora orsaken till uppslagsverkens död är den här kvinnan – eller snarare det hon företräder. Världens i dag överlägset viktigaste kunskapskälla.

- Vår funktion på Wikimedia Foundation är att stödja Wikipedia och alla våra andra kostnadsfria kunskapsprojekt, hela den här kåren av frivilliga bidragsgivare. Men vi deltar inte i något redaktionellt arbete, säger Katherine Maher, som är kommunikationsansvarig på Wikimedia Foundation.

Just det här redaktionella arbetet är annars både gåtan och lösningen vad gäller hur snabbt Wikipedia kunde ta över de klassiska uppslagsverkens funktion. Så underligt bra det kan bli när många olika oavlönade skribenter tillsammans slipar sig ned till en fungerande artikel.

Katherine Maher beskriver de grundläggande principerna för hur Wikipedia väljer och arbetar med sina uppslagsord.

- Har begreppet täckts av andra sekundära källor? Är det värt att ha med i en encyklopedi? Är det på något sätt meningsfullt och varaktigt över tid? Finns det citat som kan belägga informationen?

Vad Katherine Maher beskriver som Wikipedias grundpelare är egentligen klassiska encyklopediska dygder. Uppslagsordet ska vara värt att veta något om och dessutom kunna bekräftas av andra källor och citat. Wikipedia lyckades alltså döda det analoga uppslagsverket med dess egna vapen.

Det är en mediehistorisk rysare, på sätt och vis. Att uppslagsverken försvann så snabbt. Hur länge kan då tidningarna finnas kvar? Alla andra medier? Böcker? Wikipedia själv?

Jag frågar Katherine Maher om det finns en risk att Wikipedia förvandlas till en sorts ”Biblioteket i Alexandria 2.0”, där allt snart också försvinner och glöms bort.

- Det är en så intressant tanke, säger hon.

I fredagens Kulturnytt svarar Katherine Maher på Mattias Bergs fråga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista