Uppslagsverk och annat ur det förgångna. Foto: Mattias Berg/Sveriges Radio
Uppslagsverk och annat ur det förgångna.

Snabbheten är nyckeln till den moderna encyklopedin

3:46 min

På bara något decennium försvann de klassiska uppslagsverken och Wikipedia tog över. Men kommer Wikipedia själv att bli som ”Biblioteket i Alexandria 2.0”, där allt försvinner och glöms bort? Den frågan ställde Mattias Berg till Katherine Maher på Wikimedia Foundation, som står bakom Wikipedia i första delen av Kulturnytts följetong Uppslagsverkets död. Här kommer hennes svar.  

- Det underbara med oss, jämfört med klassiska biblioteket i Alexandria, är att man behövde ta sig förbi ett antal geografiska, ekonomiska och praktiska gränser för att ta sig till det biblioteket. Men med Wikipedia behöver du bara en uppkoppling till Internet, säger Katherine Maher.

Ja, det är ett svar på frågan. Inte om och när själva innehållet på Wikipedia kommer att försvinna framöver, utan om tillgängligheten just nu. Att man inte längre behöver åka till Alexandria eller biblioteket i Bengtsfors. Den digitala tidens ständiga tillgänglighet och uppdatering, som blev förödande för de tryckta uppslagsverken.

Och på Nationalencyklopedins, NE:s, högkvarter i Malmö försöker man nu att uppdatera hela sin affärsidé. Hitta ett nytt liv efter uppslagsverkets död.

”… där har du redaktionen, här sitter utveckling, där har vi marknadsavdelningen och sedan har vi försäljning och administration längre ned… men nu föreslår jag att vi går in i våra nya lokaler, som vi inte tagit i besittning än.”

NE:s chefredaktör Jonas Gruvö har tidigare varit redaktionschef på Sydsvenskan och visar vägen genom de nya rymliga lokalerna i andra änden av kontorshuset i Malmö hamn. Nationalencyklopedin var det stora svenska kunskapsprojektet under 80- och 90-talet innan det förtvinade i den digitala konkurrensen. För fem år sedan kom den sista tryckta upplagan. Men man verkar inte direkt ha givit upp andan.

- Nej, nej. Vi satsar ju, anställer folk, utökar verksamheten. Nuläget är att vi satsar rätt stort på grundskolor och gymnasier. För att vidga vår leverans av kunskap, så att säga, gör vi också en satsning på helt digitala läromedel, säger Jonas Gruvö.

Han berättar att den gamla encyklopedin, men i digital form, kommer att vara basen i nysatsningarna. NE har nyligen också köpt det klassiska tyska uppslagsverket Brockhaus, både varumärket och allt innehåll.

Jag undrar om han aldrig saknar det analoga uppslagsverket. Att kunna bläddra planlöst. Söka efter ingenting. Jonas Gruvö svarar att det uppslagsverket egentligen liknade – Internet.

- Jag är själv uppväxt med Svensk Uppslagsbok, tillbringade många timmar med den när jag var liten. Och på ett sätt påminner ett stort uppslagsverk om Internet i sig. Man slår upp ett ord – och så helt plötsligt blir man intresserad av något som står där och länkar till ett helt annat uppslagsord, säger han.

I sin syn på den digitala encyklopedin är Jonas Gruvö också färgad av många år på tidning.

- Jag som har journalistisk bakgrund vill ju ha ut saker NU! ”Lägg ut nu!” Annars har det ju varit en mer långsam process, saker och ting ska sätta sig lite innan man kan skriva. Men i den digitala världen – ut med det bara. Sedan kan man alltid ändra, säger Jonas Gruvö.

Och precis där är vi nu. Lägg ut! I den digitala eran handlar kunskap allt mer om snabbhet och aktualitet. Encyklopedierna förvandlas till en sorts slagfält, där uppdateringarna ibland kan pendla fram och tillbaka på minutbasis. Striden rasar mellan teorier och – inte minst – politiska uppfattningar.

Men vad händer då med vår syn på sanning och kunskap i Wikipedias eviga nu?

På lördagen sänds den sista delen av serien "Uppslagsverkets död".

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista