Tiden är ute för det tryckta uppslagsverket. Drömmen om att kunna ordna allt mänskligt vetande i alfabetisk ordning. Foto: Mattias Berg/Sveriges Radio
Tiden är ute för det tryckta uppslagsverket. Drömmen om att kunna ordna allt mänskligt vetande i alfabetisk ordning. Foto: Mattias Berg/Sveriges Radio

"Vi måste lära oss läsa Wikipedia"

3:30 min

Vad händer med sakinnehållet när vår huvudsakliga kunskapskälla är Wikipedia - där uppdateringarna ofta växlar hit och dit om kontroversiella frågor? Katherine Maher på Wikimedia Foundation, som driver Wikipedia, menar att lösningen finns i diskussionen. Här är den tredje och sista delen i Kulturnytts serie om Uppslagsverkets död.

Lyssna ikapp: Del 1 och Del 2

- Om du tittar högst upp på sidan i Wikipedia ser du en flik som heter ”Diskussion”. Om du klickar där kan du följa hur folk diskuterar innehållet i artikeln. Vanligen kommer man också fram till någon form av lösning. När det gäller kontroversiella uppslagsord, tenderar meningarna att bli allt mer neutrala och fria från värdeord. Hela den här enorma laddningen kommer liksom ut genom den redaktionella processen och försvinner sedan sakta genom de intensiva diskussionerna, säger Katherine Maher på Wikimedia Foundation som driver Wikipedia.

Olof Sundin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Enligt honom är en annan nyckel till processen kring konfliktladdade ord den tydliga hierarkin bland Wikipedias skribenter.

- Beroende på var du befinner dig i den hierarkin, så har du vissa befogenheter. Du kan ha befogenheten att stänga av ett användarnamn. Du kan också ha möjlighet att under en period låsa en artikel för alla typer av redigering, säger Olof Sundin.

Han menar också att fenomenet Wikipedia, deras enorma dominans inom kunskapsindustrin, även beror på en annan digital jätte. Google och deras underliggande söksystem. Den så kallade algoritmen.

- Du söker kanske inte i första hand i Wikipedia. Du söker i Google – och så hamnar du i Wikipedia för den träffen kommer högst upp, säger Olof Sundin.

 Google sägs även vara en av Wikipedias större donatorer. Hela verksamheten finansieras just genom donationer, eftersom man fortfarande inte vill släppa in några annonsörer. Just nu får också den som söker på Wikipedia frågan om man vill ge lite pengar. Katherine Maher berättar att man får mängder av sådana mindre bidrag.

- 2,5 miljoner människor donerar till Wikipedia varje år, allt från en dollar och uppåt. Genomsnittsbidraget är på 15 dollar, säger hon.

Katherine Maher ser ingen risk i att Wikipedia blir beroende av Google eller andra större donatorer.

- Nej, jag tror inte det. Visst, vi får ett antal större donationer som vi verkligen är tacksamma för. Men jag tror inte att det påverkar oss. Våra donatorer är ju också sådana som delar vår tanke om en oboeroende och kostnadsfri kunskapskälla, säger Katherine Maher på Wikimedia Foundation.

Ok, här står vi då med fingret på mobilen. Några sekel efter Diderots klassiska franska encyklopedi, tanken att ordna allt mänskligt vetande efter alfabetet. Nu behöver man knappt kunna det längre.

Däremot menar Olof Sundin att vi borde kunna läsa artiklarna på Wikipedia ordentligt.

- Där finns ju ett antal versioner som ligger i lager på lager. Och det kanske är så att man måste lära sig att gå tillbaka och se hur den här artikeln såg ut för tio dagar sedan. På samma sätt som man hade en förståelse för den tryckta tekniken. Vi visste hur man bläddrade, den alfabetiska ordningen. Vi visste hur det fungerade, säger Olof Sundin.

Det här var den tredje och sista delen i Kulturnytts serie "Uppslagsverkets död."

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista