Författaren Alma Kirlic
Foto: Angelica Zander

Alma Kirlic "En svensk kändis" - arbetar sig in

2:33 min

Alma Kirlic är redan ett väletablerat namn inom den svenska spoken word--scenen och som dramatiker. Nu debuterar hon som prosaförfattare med romanen En svensk kändis. Alma Kirlic kom till Sverige från Bosnien som 15-åring och hennes debut handlar om en Alma som lämnar ett Bosnien just innan helvetet bryter lös och försöker navigera sig fram genom ett snålt och smygrasistiskt Sverige. Jenny Aschenbrenner har läst.

Och förfärats en del, faktiskt. Alma Kirlic och jag är ungefär jämngamla och visst minns jag vissa hatiska väsanden i hörnen inför de lilla fåtal människor med annan härkomst än helsvensk som försynt tog plats i våra skolklasser under 1980-talet. Hur det sas att Kosovo-albaner stal tvätt - nån som kommer ihåg den? under det tidiga 90-tal som både rymde en av de mest generösa flyktingmottagandena i svensk modern historia, och skinnskallars skanderande och Lasermannens skräckvälde. Men att det var så vardagssmåsint. Så instängt. Det land jag växte upp i.

Alma Kirlic skriver i jag-form om en ung kvinna som kliver in på Uppsala stadsteater och tänker att nu vänder det, som sufflör i en uppsättning styrd med okänsliga nävar av en självtillräcklig manlig regissör. Hon varvar med tillbakablickar på en barndom i ett Bosnien som ännu var en blandning av etniciteter, enade under Titos arv. Ett barns blick på en värld som det aldrig trodde kunde falla samman som det gjorde. Och bilder ur flykten, den första tiden i Sverige, ungdomstiden i Karlstad, vuxenblivandet. Pojkvännerna, fyllorna, främlingskapet. Det är brottstycken, skildrade med humoristisk närvaro och en drastisk saklighet. Alma Kirlic hoppar fram och tillbaka i tiden, och varvar dråplighet med allvar på ett sätt som först irriterar mig men som efterhand blir verkningsfullt.

Hur fort det gick från att de hängde i klunga på fiket, alla ungarna från olika folkgrupper, stolta över sin mångkulturella stad i Bosnien, tills dess att de alla skingrats, på flykt, tills dess att en pappa blivit skjuten, allt slagits i spillror.

Det är såklart extra starkt att just precis nu när syriska flyktingar tar sig över Öresund i fritidsbåtar, bli påmind om vilket vansinnesfall ner i kaos ett krig är, hur den som drabbas och den som står torrskodd på rätt sida gränserna är samma och en, med lite olika mycket tur bara.

Så Alma Kirlic arbetar sig in i mig, med sin salta humor och sitt sinne för de avgörande detaljerna. Repetitionsperioden på Uppsala Stadsteater blir en träffsäker ministudie i hur stängda dörrar ser ut, när de låtsas vara öppna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista