Med boken "Irakisk Kristus" har Hassan Blasim fått sitt internationella genombrott. Foto: Harri Hinkka
Med boken "Irakisk Kristus" har Hassan Blasim fått sitt internationella genombrott. Foto: Harri Hinkka

"Alla borde läsa den här boken NU"

3:07 min

Hassan Blasim har slagit igenom internationellt med berättelsesamlingen "Irakisk Kristus". Han föddes i Bagdad 1973, men tvingades fly till Finland där han bott i drygt 10 år. Nu kommer boken på svenska.

Alla borde läsa ”Irakisk Kristus” precis nu, när miljontals människor är på flykt från krig och kris.

Dels för att vi ska förstå lite av vad de varit med om. Dels för att förstå att vi inte kan förstå merparten av det. Att de knappast gör det själva.

Saker som inte går att begripa i ögonblicket och sedan måste förträngas aktivt varje vaken timme resten av livet. Förlora hus och hem, precis allt, barnen, hela familjen. Plågas och torteras.

Eller ”bara”, som man säger, den psykologiska pressen när allt det här inte händer dig och dina närmaste just nu, men så många andra hela tiden. Att det alltid kan vara ni nästa gång.

Så hur beskriver man det obeskrivliga? Vad författaren Hassan Blasim gör är kanske det enda möjliga, åtminstone i konsten. Han vrider upp verkligheten till en sorts burlesk. I en sådan här absurd tillvaro kan surrealismen bli det mest realistiska.

På det sättet lyckas berättelserna i boken ”Irakisk Kristus” ge en glimt av en värld som så många flyktingar vet alldeles för mycket om – och vi andra absolut ingenting.

Helveteskarnevalen går igång redan på de första sidorna. Med berättelsen om en radiostation som ska starta ett nytt program efter diktatorns fall, där invånarna själva ska få beskriva tillvaron under förtrycket. Människorna trängs inne på radiostationen för att lyssna på en sorts modellberättelse så att de förstår hur de ska göra sina egna bidrag.

Vad de får höra är en kvinnas skakande historia om hur hennes man, en polis, först hölls gisslan av islamister och sedan skickades tillbaka som ruttnande kropp med avhugget huvud.

Efteråt är församlingen i uppror – men inte över styrkan i berättelsen, utan svagheten. Många tycker sig ha så mycket värre erfarenheter. En 90-årig kvinna fnyser: ”Skulle det där vara en historia? Om jag berättade min historia för en sten, skulle den spricka av sorg”!

Och jag kan rada upp mängder av sådana exempel på hur Hassan Blasim arbetar.

Hur han först etablerar en fruktansvärd värld och sedan relativiserar även den, skruvar vidrigheterna ytterligare ett varv. Hur han använder litteraturen för att gestalta en värld där värdeskalorna satts ur spel.

Där de mest makabra saker händer i bisatser och huvudena rullar, bokstavligen och över sidorna, men ingen riktigt ställs till svars. Logiken är lika frånvarande som hos Alice i Underlandet.

Men nu säger jag inget mer. Kraften ligger i Hassan Blasims egna berättelser, inte mina återberättelser.

Det är dem ni ska ägna er uppmärksamhet.

Mattias Berg
mattias.berg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista