Mattias Hermansson. Kulturchef, Kulturredaktionen. Sveriges Radio. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Mattias Hermansson. Kulturchef, Kulturredaktionen. Sveriges Radio. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Lördagskrönikan: Biblioteksbråken, debatten och verkligheten

2:55 min

Bråk och stök på bibliotek var ett hett debattämne tidigare i år. Under veckan har Kulturnytt i en rad inslag undersökt hur läget egentligen är på de svenska biblioteken. I Kulturnytts lördagskrönika konstaterar Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermansson att biblioteken får symbolisera så mycket mer än själva sakfrågorna.

”Många älskar bibliotek, men det är inte alltid så många som använder dem. Man kanske är där när man har småbarn, är barn själv eller pensionär”. Det konstaterade Iréne Kulneff, bibliotekschef i Salem, i ett av veckans inslag om stöket på biblioteken.

För min egen del stämmer det. Jag passerar varje dag mitt lokala bibliotek, men går alltför sällan in i den vackert åldrade byggnaden från folkhemsåren.

”Om fler rör sig på offentliga platser blir det lugnare”, konstaterade bibliotekschefen också. Det kan appliceras på både tanke och fotarbete. Att använda bibliotek är ett sätt att vara aktiv i samhället, inte bara prata om det.

Och till vissa institutioner knyter man knyter fler förhoppningar än till andra. Sådana som förväntas leverera både armeringsjärn och fasad till samhällsbygget. På samma sätt som med kaos i skolklasser, signalerar en snabb ökning av bråk på bibliotek att det där sköra bygget är i fara.

Debatter som den om bibliotekseländet tenderar också att ligga på flera nivåer: Utöver själva sakfrågan, också en diskussion om hur det samhälle man ser skiljer sig från det man vill ha. Och ibland finns där en jakt på syndabockar.

Det är en viktig uppgift för Kulturnytt att göra kött och blod och ljud av kulturfrågor som debatteras i medierna. Prata med såväl dem som drabbats av en oacceptabel situation, som med dem som lyckats vända en negativ utveckling. Den genomlysning som Kulturnytts reporter Emma Engström gjort visade ingen entydig bild av verkligheten bakom debatten.

Våra första inslag ledde snabbt till några reaktioner i sociala medier som gick ut på att vi försökte förminska problemen. Det ligger något tidstypiskt i reaktionen. Journalistiken har alltid levt med en ständig, och ibland helt rimlig kritik för hårda vinklar. De senaste åren märker jag att det omvända blivit vanligare, att beslås med att dölja problem.

Man kan möjligen betrakta resultaten i undersökningen som ett uttryck för något annat tidstypiskt: En ökad polarisering, ett mindre homogent samhälle där generella sanningar blir färre. Där A inte märker av några problem alls, kan B ha fått det mycket värre. En sådan verklighet samspelar dåligt med en av den vanligaste metoderna i journalistik: Den som slår fast en växande siffra som beskriver ett allmängiltigt problem som förväntas uppröra många.

Jag tror att journalistiken i högre grad därför behöva arbeta mer med att komplicera sammanhang, utan att för den skull förminska problem. Har du som lyssnar synpunkter och tankar på veckans inslag, eller förslag på vilka kulturfrågor vi borde granska eller följa upp – hör av dig till oss via sociala medier eller kulturnytt@sverigesradio.se.

                                                    

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista