Péter Esterházy. Foto: Dan Wesker/Weyler förlag.
Péter Esterházy. Foto: Dan Wesker/Weyler förlag.

Sjungande språk i Esterhazys "Markusversionen"

Gunnar Bolin har läst "Markusversionen"
2:34 min

I morgon öppnar årets Bokmässa i Göteborg och i fokus står den ungerska litteraturen. Det kommer att innebära en hel del tal om just litteratur men också om yttrandefrihet som är mässans andra tema. Ett tema som diskuterats flitigt just ihop med situationen i Ungern. Lagom till mässan har en ny bok av ungraren och ständige Nobelpriskandidaten Péter Esterházy kommit, den heter "Markusversionen" och Gunnar Bolin har läst den.

Péter Esterházy är här igen lika oefterhärmelig som alltid. Hör hur Markusversionen börjar: 

"Detta är begynnelsen. Jag kunde be innan jag kunde prata. Men i hemlighet kunde jag båda sakerna. Jag vågar inte påstå att jag bad redan i min mors mage, knappt ens att jag gjorde det från den stund jag slipprig av blod mellan hennes slanka lår anlände till denna värld. Jag skulel dock lite poetiskt kunna säga men helst iinte att det var det där negynnande jollret mellan hennes ben som skulel ha varit den vackraste av alla böner."

Jag vet ingen annan författare i den, ska vi säga västerländska modernistiska traditionen, som lika obekymrat som Péter Esterházy verkar samtidigt sitta på en imponerande bildning och en pruttkudde när han skriver. Ibland får kudden honom att skriva med ett av de mest svängiga humoristiska språk jag vet.

Han skämtar, talar med läsaren, hånar sig själv och sin omgivning och ibland ger kudden ifrån sig meningar fyllda av könsord och exkrementer. Väldigt Centraleuropeiskt om ni frågar mig.
Men ibland är hans romaner också vindlande storverk som kränger mellan essäistiska stycken, korta iakttagelser, biografiska berättelser och Münchausenliknande äventyr, som förra årets Esti.
Ibland blir det mindre berättelser, skrivna med en lägre puls och lugnare andhämtning som årets Markusversionen.

Den utspelar sig på den ungerska landsbygden dit den i det närmaste ofattbart rika greven Esterházy, Péters far, med familj, deporterats efter att kommunisterna tagit makten i Ungern. Lille Péter brottas med sin bror och med varats obegripligheter.

Han tar hjälp av Gud, och inte minst av Bibeln och då just Markusevangeliet.
Det här är Péter Esterházys version. Farmoderns gammeltro, pojkens storögda fascination och tvivel. Och så i fonden ett nytt Europa, en far som super, en mor som gör vad hon kan för att få fäste i den minst sagt nya situationen där en totalitär regim kan hitta på vad som helst, när som helst.

"Markusversionen" är en poetisk, inte omskrivning, utan snarare rundskrivning av bibelns berättelse om skuld och straff silad genom en barndom på den ungerska pustan där den gamla makten den grevliga familjen försöker att överleva under den nya kommunismen. Allt berättat på ett sjungande språk, översatt av Ildiko Marky och Gunnar D Hansson med exakt gehör för Esterházys unika sångsätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".