Jean Paul Sartre, nobelpristagare i litteratur 1964. Foto: SCANPIX SWEDEN
1 av 2
Jean Paul Sartre, nobelpristagare i litteratur 1964. Foto: SCANPIX SWEDEN
Alfred Nobel fotograferad 1870. Försedd med blå blick, i samband med SR Kulturs podd Nobelkoden, oktober 2015.
2 av 2
Alfred Nobel fotograferad 1870. Försedd med blå blick, i samband med SR Kulturs podd Nobelkoden, oktober 2015.

Nobelkoden: Hur krig och fred spökat i litteraturprisets historia

Lyssna på Nobelkoden del 2: Striderna
9:19 min

I serien Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar. Här är andra delen: Striderna.

Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.

Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.

Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.

Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.

Missa inte podden Nobelkoden där du redan nu kan lyssna på alla fyra delar.

Förutom de medverkande som nämndes i programmet, hörde vi Irene Minghini-Cattaneo sjunga Ulricas aria i en inspelning av ”Maskeradbalen” från La Scala-operan i Milano 1930.

Det var Peter Sandberg som läste upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterade från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964.

Karl Ragnar Gierow hette den ständige sekreterare i Akademien som tillkännagav att Harry Martinson och Eyvind Johnson fått Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kom ur Ekot 1978.

Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären var hämtad från Kulturnytt 1989.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".