Nobelpristagare i litteratur. 1986 års pristagare Wole Soyinka. Foto: SCANPIX
1 av 3
Den nigerianska författaren Wole Soyinka blev 1986 den första afrikanska nobelpristagaren i litteratur. Foto: SCANPIX
Alfred Nobel fotograferad 1870. Försedd med blå blick, i samband med SR Kulturs podd Nobelkoden, oktober 2015.
2 av 3
Alfred Nobel fotograferad 1870. Försedd med blå blick, i samband med SR Kulturs podd Nobelkoden, oktober 2015.
William Faulkner fick till slut 1949 års Nobelpris i litteratur. Ett år i efterskott. Foto: AP Photo
3 av 3
William Faulkner fick till slut 1949 års Nobelpris i litteratur. Ett år i efterskott. Foto: AP Photo

Nobelkoden: Våndan att välja

Lyssna på Nobelkoden del 4: Valet
10 min

I serien Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar. Här är andra delen: Valet.

Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen.

Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan.

Om Nobelkodens dubbla kryptering.

Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.

Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta.

Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft.

Om själva valet. Kort sagt.

Missa inte podden Nobelkoden där du redan nu kan lyssna på alla fyra delar.

Förutom de medverkande som nämndes i programmet, var det Gun Arvidsson som läste citatet från Virginia Woolf i programmet ”Vem är rädd om Virginia Woolf” från 1983.

Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. – och hans svar – kom ur programmet ”Vad gör man på Svenska Akademien?” 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna var hämtade ur programmet Bokfönstret 2001.

Citatet om Wole Soyinka som en av Afrikas mest intressanta författare var hämtat ur programmet ”Boksommar” från 1976 – och det var Ekot som rapporterade från hans Nobelföreläsning 1986. Pearl Buck talade om den kinesiska romanen som inspirationskälla under sitt Nobelföredrag 1938. Citatet från Anna Söderblom var hämtat ur programmet ”Hemmets magasin”.

Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera ”Ödets makt” spelades av Wien-filharmonikerna 2013.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".