Flera av templen i Palmyra i Syrien har sprängts av IS. Foto: TT.
1 av 2
Flera av templen i Palmyra i Syrien har sprängts av IS. Foto: TT.
Litteraturvetaren Anna Jörngården vid Stockholms universitet.
2 av 2
Litteraturvetaren Anna Jörngården vid Stockholms universitet.

"Palmyras ruiner sätter våra liv i ett större perspektiv"

Litteraturvetaren Anna Jörngården om ruinernas betydelser
3:01 min

Efter IS skövlingar, nu senast i Palmyra, finns ett förslag om en särskild FN-styrka för att skydda kulturarv. Litteraturvetaren Anna Jörngården har studerat den känslomässiga och politiska betydelsen av bland annat Palmyras ruiner. Hon menar att en sådan FN-styrka ställer frågan om människor kontra monument på sin spets.  

- Men man kan ju jämföra med konflikter och krig där det handlar om att man strider för en sak, till exempel demokrati eller yttrandefrihet. Då handlar det ju också om större värden, som inte ställs mot människoliv utan har en annan betydelse, säger Anna Jörngården vid Stockholms universitet.

Vad är då det värdet?

- Det som till exempel Palmyra har fått stå för är väl en kontakt med mänsklighetens historia, någon typ av arv som vi känner finns där. Och om de här materiella kvarlevorna av arvet skulle försvinna så är det som om det aldrig har funnits. Så vi kan komma i kontakt med någonting större genom den här möjligheten att besöka och röra vid de här stenarna, som sätter våra liv i ett större perspektiv. Något som man kanske kan likna vid en religiös känsla, säger Anna Jörngården.

Skulle den känslan alltså vara värd att dö för, på samma sätt som till exempel idén om demokrati?

- Ja, det är en fråga som det kanske inte finns något svar på, utan som man mer får ställa sig och som aktiveras av just de här aspekterna. Men det är ju uppenbart att folk har känt så. Att man är beredd att offra sitt liv för att bevara en kultur, en livsform, ett sätt att tänka eller en ideologi som man menar inte skulle kunna finnas kvar annars. Den typen av offer har man ju gjort, säger Anna Jörngården.

Palmyra var väldigt tidigt en plats för ruinromantik, redan 1791…

- Ja, det var fransmannen CF Volney som reste i Syrien. Han var politisk filosof, så han startar i den här melankoliska känslan som ruinerna kan inge – men går vidare till att se det positiva i imperiers fall och en möjlighet till att tänka nytt. Hur kan vi skapa ett nytt samhällssystem, som inte begår de här brotten som imperier alltid gör mot sina undersåtar.

Finns det en gräns för när en ruin inte längre ens är en ruin? Till exempel nu vad gäller Palmyra: Är de sprängda templen där ruiner?

- Ja, det tycker jag att de är. Och det kommer att bli en intressant fråga i framtiden, när vi får tro och hoppas att Palmyra inte är hotat längre, hur man kommer att lösa det här. Om man kommer att bygga upp replikor av templen eller inte och hur man kommer att förhålla sig till vad som hänt. Jag tycker att det är viktigt, och tror att det ger en viktigare historisk kunskap, om man försöker att lyfta in IS handlingar i historien – i stället för att försöka sudda ut dem.

- Det här är ett ytterligare lager historia, som berättar om imperiesträvan och makt och terror i nutid, säger Anna Jörngården.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".