Foto: Warner Bros/TT.
1 av 2
Ur filmen "A Clockwork Orange". Foto: Warner Bros/TT.
A Clockwork Orange på Backa Teater. Bild: Beatrice Dalghi/SR
2 av 2
A Clockwork Orange på Backa Teater. Bild: Beatrice Dalghi/SR

Ultravåldsam kultklassiker på scen

Regissören: En allegori över människans fria vilja
2:38 min

Den våldsamma kultklassikern "A clockwork orange" bygger på Anthony Burgess roman med samma namn. Men författaren, som inte ska ha varit särskilt nöjd med slutet i Stanley Kubricks film, skrev dessutom en pjäs med samma handling. I höst utforskar Backa teaters regissör Tereza Andersson hur våldet ser ut när det är unga kvinnor som slår.

– Jag har varit sugen på att göra den här berättelsen väldigt länge och funderat på hur och varför. Jag upplever att det i media har exploderat de senaste två åren med berättelser om våldsamma tjejer, och hur tjejer nu har antagit samma beteende som vi ser i den manliga världen, säger Tereza Andersson som regisserar sin första produktion på Backa teater. 

I hennes uppsättning av "A clockwork orange" får publiken möta fyra våldsamma, unga tjejer. De är dömda för skadegörelse, misshandel och olaga hot.

Precis som Alex i Anthony Burgess roman från 1962 och Stanley Kubricks film från 1971, får de en chans att slippa sina straff genom att delta i ett experiment.

Men här går experimentet ut på att gå in i manuset till "A clockwork orange" och det blir en pjäs i pjäsen när tjejerna instrueras att spela ut originalhistorien.

Genom att möta den våldsamma texten hoppas männen som leder experimentet att tjejernas aggressiva impulser ska försvinna.

Många som ser pjäsen kommer förstås att jämföra den med Kubricks film, men det finns en stor skillnad.
Där filmen tar slut finns det egentligen en fortsättning där Alex växer upp och väljer bort våldet.

– Burgess skrev den här historien som en allegori över människans fria vilja. Han driver en tes om att samhället kan försöka tvinga människor att bli goda hur mycket som helst, men det kommer aldrig att lyckas. Det valet måste komma utifrån människans fria vilja, annars betyder det ingenting. Och det kanske till och med är värre att tvinga någon att bli god, än att låta den förbli ond, säger Tereza Andersson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".