"DDR-konst" vid Carolinabacken i Uppsala. Foto: Aila Stefansdotter-Franck/Sveriges Radio
1 av 2
"DDR-konst" vid Carolinabacken i Uppsala. Foto: Aila Stefansdotter-Franck/Sveriges Radio
Konstnären Erik Krikortz. Foto: Henrik Montgomery/TT
2 av 2
Konstnären Erik Krikortz. Foto: Henrik Montgomery/TT

Politiker vill "skydda" konst med taggtråd

KD:s Jonas Segersam: "Konsten kan ibland behöva förklaras"
2:16 min

Ett konstverk i Uppsala väcker sådana starka politiska känslor att ett parti vill sätta taggtråd kring det.

Det handlar om verket "Väggmålning, Berlin" på en markvärmecentral nedanför universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.

Verket började väcka känslor i takt med att det stod klart att det var en replik på ett konstverk från den kommunistiska DDR-tiden.

- Verket visar väl en idealbild av DDR-samhället, berättar konstnären Erik Krikortz.

Krikortz förlaga är ett verk som heter "Aufbau der Republik" från 1952 av konstnären Max Lingner, som Lingner skapade i nära samarbete med kommunistregimen, men ett par av de borgerliga partier som var med och beslutade att ge Krikortz uppdraget för några år sedan har nu lagt förslag som skulle påverka hans konst. Det är dels Centerpartiet som vill flytta verket, dels Kristdemokraterna som vill sätta taggtråd omkring det, och så här säger det kristdemokratiska kommunalrådet Jonas Segersam:

- För det första tycker vi att man ska behålla konstverket, och att det är viktigt att konsten ha frihet och inte blandas in i politiken, men vi tycker att konsten ibland kan behöva förklaras och sättas i ett sammanhang. Därför har vi föreslagit att man ska sätta upp en förklarande skylt och omgärda konstverket med taggtråd.

Hur försvarar du det utfrån principen att politiken ska ha en armlängds avstånd till konsten för att konsten inte ska kunna kidnappas för olika politiska yttringar?

- Ja, det är ett sätt att försvara konsten. Alltså taggtråd är ett försvar både utåt och inåt. Det är för att konsten ska kunna vara kvar och intakt, säger Segersam.

Varför just en taggtråd?

- Ja, det är ett förslag som anknyter till den förtryckarregim som fanns i DDR, med murar, förtryck och taggtråd.

Så då skulle det bli ett nytt konstverk helt enkelt, med ert bidrag?

- Det kan man välja att tolka det som. Man kan ju välja att tolka det bara som en ingärdning också. Det kan vara taggtråd eller mur eller vad som helst bara för att skydda konstverket, säger Segersam.

Taggtråd som en ingärdning, som ett sätt att gärda in det, alltså, men Krikortz avfärdar tanken som absurd:

- Det är väl ett ovanligt grepp att man gör konstnärliga kommentarer till nyuppsatta konstverk. Det vore ju något speciellt. Med det sagt tror jag inte att det blir någon taggtråd där. Det är ett väldigt absurt förslag som kristdemokraterna har kommit med och det kommer knappast att genomföras, säger han.

Och att flytta det går inte, för verket är skapat för just den platsen, säger Krikortz, på väggen till en markvärmecentral nedanför universitetsbiblioteket i Uppsala:

- Det kan ju inte uppföras på någon annan plats. Det fungerar ju bara just på den här platsen, säger han.

Uppsala kommun vill göra en paradgata mellan universitetsbiblioteket och Vaksala torg, och Krikortz tog ordet "paradgata" som utgångspunkt.

- Man kan tolka det på olika sätt, men man kan ju tolka in någon slags nationalistisk innebörd, utan att för den sakens skull säga då att det är den enda anledningen till att man kallar det här för paradgata och att det finns en sådan agenda bakom så blev det ändå en intressant utgångspunkt, säger Krikortz.

Sedan tycker Krikortz att det är en bild som ställer dagens Sverige i relation till historiska DDR.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".