Sandra Medina och Emil Almén.Foto: Bengt Wanselius.
Sandra Medina och Emil Almén.Foto: Bengt Wanselius.

"Lampedusa" av Anders Lustgarten om flykt och kris

"Ingen rekvisita, inget att hålla sig i och så kommer vi varandra så nära"
2:10 min

”Lampedusa” heter en pjäs från förra året av den brittiske dramatikern Anders Lustgarten och som handlar om Europas flykting - och ekonomiska kris, såväl på ön Lampedusa som i Stor-Britannien. Nu har pjäsen haft svensk premiär i översättning av Molle Kanmert Sjölander på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholms scen Dansstudion K2 i regi av Dritëro Kasapi.

Maria Edström har sett ”Lampedusa”.

Emil Almén är kustbevakaren Stefano som plockar upp barnlik från Lampedusas vatten - en av de två rollerna i denna till skenet enkla och liksom raka pjäs.

Den andra, Denise som arbetar som inkasserare av fattiga människors skulder i ett England i kris spelas av Sandra Medina. De två är mycket, mycket bra och klarar det här ohyggligt svåra att låta sina rollfigurer berätta om sina liv för oss i publiken där vi sitter på enkla stolar i en fyrkant – ett scenrum skapat av regissören Kasapi som också har mycket god hand med skådespelarna.

Ingen rekvisita, inget att hålla sig i och så kommer vi varandra så nära. Det är bara ljus och mörker och vågornas brus som finns där och så dessa två berättelser om en humanitär flyktingkatastrof och om en ekonomisk härdsmälta.

Och det är rätt fiffigt av dramatikern Lustgarten att låta dessa teman korsas och tvinnas – än vi då? Än dom då? Både Stefano och Denise har utvecklat en hårdhet, en strategi för att överleva och artikulerar ett motstånd mot en förståelse och ett ömmande som är lätt att ha – på håll.

Jag hade gärna velat att Stefano och Denise hade fått stanna där, undersöka och rör sig i den positionen men Lustgarten har den här dramaturgiska längtan att ändå få ge lite hopp och glädje.

Och det är egentligen min enda invändning mot en till största delen stålmantlad föreställning: jag förstår att dramatikern vill förmedla en mer positiv syn på vad människor har att ge - men varför måste flyktingar eller emigranter eller fattiga göra jobbet att få oss att stå ut med oss själva?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".