Trådrullar. Foto: Ola Torkelsson/TT.

Slöjd - vara eller icke vara?

Slöjdläraren Inger Möller Degerfält: Slöjden är ett komplement
2:13 min

Kan skolämnet slöjd ersättas med till exempelvis datorprogrammering? Frågan har debatterats efter att Expressens Ann-Charlotte Marteus i en ledare menade att det är dags att lägga ner slöjdundervisningen i grundskolan. Men hon har fått mothugg.

Lagom till att den nya terminen startade blossade en debatt om skolslöjdens varande eller icke varande upp. Det var i Expressen som Ann-Charlotte Marteus ställde sig frågan "Hur många smörknivar tål Sverige?" i en krönika.

Ann-Charlotte Marteus menade i sin ledare att det var dags att lägga ner skolslöjden. Något som startade en debatt där flera av kritikerna ville att till exempel programmering skulle ersätta slöjdundervisningen på schemat.

Slöjdläraren Inger Möller Degerfält, som också arbetar med att göra digitala läromedel till slöjdundervisningen, menar att programmering inte är lämpligt för högstadieelever, och särskilt att det inte har någon anledning att ersätta slöjden. Snarare att det är ett komplement då det kan lära ut konsekvenstänkade bland eleverna.

–Det handlar ju också om att de som programmerar inte har förståelsen för vilken mognadsgrad eleverna måste ha. Om de menar att man ska skriva kod, knacka kod från scratch, då ska eleverna ha fått lekt med det digitala och bekanta sig med det under hela högstadiet och skolgången. Men det är ett gymnasieämne.

– Att knacka kod hör hemma på gymnasiet. Det krävs att man kan tänka i många steg, att man kan tänka orsak-verkan. Det tränar vi på slöjden hela tiden. Man kan inte sy en väska och tro att man ska sy ihop den först och sätta på fickorna sen. Utan man måste lära sig tänka från början: om det ska bli såhär i slutänden, hur ska jag tänka då? Och det är samma sak när man skiver kod.

Idag är varje elev garanterad 330 timmar slöjd under sin skoltid, och eftersom eleverna får betyg i ämnet måste det följa med ända upp till år nio.

Något både Inger Möller Degerfält och Peter Hasselskog lektor vid slöjdlärarutbildningen på Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet och som också varit med och tagit fram den nationella utvärderingen i slöjdämnet tar upp är att många som uttalat sig kritiskt om skolslöjden utgår från sina egna upplevelser från lektionstimmarna och att det inte stämmer överens med den slöjd som finns i skolorna idag.

–Ja den skiljer sig på väldigt många olika sätt. Rent generellt kan man säga att om hantverksdelarna i slöjdämnet i tidigare läroplan i stor utsträckning utgjorde ett mål i sig så är hantverket mera ett medel för att nå andra mål i dagens slöjdundervisning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".