Katarina Taikon
1 av 3
Aktivisten Katarina Taikon 1965. Foto: Ragnhild Haarstad/TT/ Foto: Ragnhild Haarstad/TT/
Katarina Taikon
2 av 3
Foto: Svd/TT Foto: SvD / TT /
Katarina Taikon
3 av 3
Foto: Göran Sjöberg/Svd/TT Foto: Göran Sjöberg / SvD / TT /

Som om 53 år inte gått - Arazo Arif om Katarina Taikons "Zigenerska"

Arazo Arif om Katarina Taikons Zigenerska
2:53 min

Hur var det egentligen att leva som rom i Sverige framtill 1963? Det skildrar författaren och aktivisten Katarina Taikon i debutboken som utgavs samma år. Men hur mycket har egentligen förändrats på 53 år? 

Arazo Arif har läst boken och sett vår samtid.

"När man ser hur förtvivlat läget för romerna fortfarande är blir man lätt pessimistisk" skriver Katarina Taikon i debutboken Zigenerska, vilken utkom 1963. Den blev en blixt som träffade rakt i den svenska självbilden, raserade densamma tillsammans med tron på Sverige som ett samhälle i vilket alla människors lika värde respekterades.

Boken handlar om hur det var att leva som romsk kvinna i Sverige då svenska romer ännu nekades tillgång till bostäder, utbildning och arbetsmarknad. Den tar avstamp i en kortfattad beskrivning av romsk historia, och en skildring av författarens egen uppväxt i tältläger.

Ur den personliga ingången vecklar Katarina Taikon ut en sakligt formulerad berättelse om levnadsförhållandena de då 900 svenska romerna tvingades uthärda. Något som speciellt fångar min uppmärksamhet är hennes öde som kvinna. I boken görs inget väsen av de kvinnliga erfarenheterna, bland annat av barnäktenskapet, men det framgår tydligt; som kvinna är man alltid extra utsatt, särskilt i redan utsatta situationer.

Utöver det strukturella förtrycket och myndigheternas inskränkningar av romernas rättigheter, ger boken en detaljrik beskrivning av vardagliga trakasserier och förföljelser. Romer nekades inträde till restauranger. Romers läger utsattes för olika slags brott och attentat. Andra svenska medborgare gjorde ihärdiga försök att förvisa personer med romsk bakgrund från sina bostadsområden.

På pedagogisk prosa påtalar Taikon varje fördom riktad mot just romer, som Katarina Taikon kallar rasfördomar. Exempelvis menade man att romer skulle ha en starkare uthållighet mot kyla och andra missförhållanden, ett av många absurda påståenden vilka Katarina Taikon med hänvisning till undersökningar och fakta bryter ned. Språket är vasst, närmast uppfordrande.

Under min läsning sitter jag på ett café i Stockholm och ser hur mannen vid bordet bredvid läser den rasistiska sajten Avpixlat. Plötsligt känns boken i min hand än tyngre. Tung av relevans för vår samtid.

Medan jag skriver nås jag av nyheten att Martin Valfridsson, den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, uppmanar till att varken erbjuda dessa människor, bland vilka många är romer, bostäder eller skolgång. Retoriken är densamma som för hundra år sedan.

"Det finns tyvärr ännu alldeles för många myndighetspersoner som är infekterade av ett obehagligt rastänkande" skriver Katarina Taikon år 1963, och lämnar mig med en undran om vad som egentligen har förändrats.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".