Ebba Witt Brattström. Foto: Marie Klingspor Rotstein/Norstedts.
Ebba Witt Brattström. Foto: Marie Klingspor Rotstein/Norstedts.

Skärpa humor och kärlek i "Kulturmannen och andra texter"

2:51 min

Sofi Oksanen och Sigrid Undset, Birgitta Trotzig och Kristina Sandberg, Lena Andersson och Selma Lagerlöf - det är bara några av de författare litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström skriver om i sin senaste bok, "Kulturmannen och andra texter". Martina Lowden har läst.

Mitt livs bokhyllechock fick jag i tonåren. I min bekants flickrum stod litteratur av kvinnor i en hylla, böcker av män i en annan. Ser du världen så här? sa jag, naivt.

Jag minns det när jag läser Ebba Witt-Brattströms senaste bok, en samling förord, artiklar, recensioner, föreläsningar och andra beställningsjobb. Klippböcker som dessa tillhör väl sällan någon författares främsta verk, men de är ett utmärkt sätt att tvärsnitta en hjärna, lära känna ett tänkande.

Precis som ägaren till de separatiska bokhyllorna sätter Witt-Brattström könsmaktordningen högt över alla andra maktordningar. Genusperspektivet genomsyrar varje text. Någon urskillningslös kvinnokramare är hon dock inte. Tvärtom är hon snabb att könsförrädarstämpla andra feminister: de drömmer om könlöshet, vill vara som män, föraktar kvinnor. Mitt lättprovocerade hjärta hoppar ofta högt under läsningen, ett gott tecken - det kan behöva örfilar ibland.

Men bokens kärna är initierade läsningar av vad Witt-Brattström själv skulle kalla verk ur kvinnolitteraturen, historisk och samtida. Med skärpa, humor och kärlek närmar hon sig fiktiva och verkliga sierskor, älskande, pennskaft, mödrar, konstnärer och rösträttskämpar - och så några krisande karlar.

Oavsett om det gäller Stina Aronsons febermodernism, Doris Lessings kroppslycka, Selma Lagerlöfs frökenligor eller Ola Hanssons gallblomskvinna speglar nästan varje text hennes övertygelse att "könsdialogen är litteraturens levande väsen".

Men "Kulturmannen" då? Kanske en avsiktligt vilseledande titel, för hur osäljande är inte namn som Alfhild Agrell eller Anne Charlotte Leffler? Även bildade feminister lägger inte sällan mer tid på att dissa patriarkal litteratur än på att läsa och lyfta alternativen. Alltid bra att kritiskt granska dagens hajp, men aldrig tillräckligt.

Som litteraturhistoriker har Ebba Witt-Brattström haft ett gott och omisskännligt inflytande på många yngre svenska feminister: se ut i historien, läs kanon men nöj er inte med den, damma av verk som skuffats undan, läs dem noga, läs dem nya.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista