Mattias Hermansson, kulturchef Sveriges Radio
Mattias Hermansson, kulturchef Sveriges Radio Foto: Mattias Ahlm

Sångmaskinen berättar något om oss alla

Lördagskrönika Sångmaskinen säger nåt om oss alla
2:26 min

Lördagskrönika. I veckan tilldelades låtskrivaren Max Martin Polarpriset, och hans framlidne läromästare Denniz Pop valdes in i Swedish Music Hall of Fame. Bakom de skenbart enkla låtarna ur det svenska musikundret finns en större berättelse.

Finns det något som är lika globaliserat som att producera hitlåtar? I boken ”The Song Machine – inside the Hit Factory” reser den amerikanske journalisten John Seabrook genom i de senaste decenniernas moderna popmusik: Från stjärnornas Los Angeles till k-popens Seoul i Sydkorea till dåvarande Cheironstudion vid Fridhemsplan i Stockholm.

Seabrook beskriver hur ”track-and-hook”-metoden idag helt dominerar hur man skapar hitlåtar. Till en början betydde det att en producent byggde en rytm och satte instrumenteringen, och sedan samarbetade med någon som skrev melodier. Metoden uppfanns av reggaeproducenter på Jamaica, och spred sig vidare till USA och den tidiga hiphopen. Enligt Seabrook var svenskarna i Cheiron först med att industrialisera ”track-and-hook”-metoden. Denniz Pop och Max Martin satte ihop basgångar av amerikansk r’n’b  och hiphop-karaktär med skandinaviska melodier. De byggde en hitfabrik med allt fler kompetenser. Precis som en bil kan en hitlåt idag innehålla bitar från leverantörer över hela världen.

2014 var svenska låtskrivare inblandade i en fjärdedel av alla låtar på Billboard Hot 100-listan. Max Martin och kretsen av låtskrivare som han i hög grad format och fostrat, har hållit sig kvar på toppen i en musikindustri som förändrats i grunden av digitaliseringen och där storsäljarna står för allt större del av intäkterna. Inte så konstigt då att den tid och kunskap som investeras i låtar blivit allt mer exakt, matematisk och professionell. Som de flesta andra branscher och arbetsliv.

Och även om sagan om Cheiron och deras efterföljare är unik, så illustrerar deras enorma framgångar sin tid. De formades under ett 1990-tal i ett Sverige som präglades av kriser, men samtidigt öppnades mot omvärlden och nya marknader. Det gav en kreativ boom inom IT, musik, reklam och teve.

Industrialisering och digitalisering beskrivs då och då som något negativt och avhumaniserat. Men historien om de svenska låtskrivarna beskriver snarare hur utvecklingen rätt använd kan öppna för nya nischade kunskaper, och där kreativitet och skapande kan kopplas ihop på nolltid över världen.

Vid ungefär samma tid som Cheiron växte vid Fridhemsplan satt jag och gjorde nöjesjournalistik i ett tidningshus en kort bit därifrån. När jag läser ”The Song Machine” inser jag hur lite vi då fattade av de större dragen när världsstjärnorna plötsligt kom till Sverige.

Att på samma sätt som en hitlåt kan nynnas av var och en, så kan en sångmaskin berätta något om oss alla.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".