Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal med giftig rök som sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Alla som befinner sig i området bör bege sig därifrån. Ni som bor i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat idag kl 17.16)

Näsduksoperan Butterfly på Göteborgsoperan

Publicerat lördag 13 februari 2016 kl 14.58
Puccinis Madame Butterfly på Göteborgsoperan recenseras av Per Feltzin
(3:36 min)
Från vänster: Katarina Giotas, Jung Nan Yoon - foto: Mats Bäcker
Från vänster: Katarina Giotas, Jung Nan Yoon - foto: Mats Bäcker

Exotism och kärlek som slutar i sorglöst kaos - men berättat till något av den vackraste musik man kan höra. Så motsägelsefullt kan man karaktärisera Puccinis opera Madame Butterfly. I helgen hade den premiär på Göteborgsoperan och då i en lite tuffare version än den man brukar spela.

Alla kan låtsas att de älskar - om det finns vinning i det. Som till exempel snabbt tillfredsställd lust eller på lång sikt, om det finns försörjning att vänta.

Det är i den krassa sanningen som vi hittar kärnan i Madame Butterfly. Den amerikanske soldaten Pinkerton villl ha en ung tillfällig hustru i Japan innan han återvänder till livet i USA och en riktig blivande hustru. Butterfly - hon vill rädda sig från fattigdom och kanske återerövra lite av den status familjen hade förut. Hon blir sedan verkligen förälskad och offrar allt. Han offrar knappt något, inte ens hedern, som han ser det.

Så en arrangerad kärlek förvandlas till ett mörker...

Argentinske Marcelo Puente - en tenor som har både topp och kropp i rösten. I den här så kallade Bresciaversionen är det än tydligare vilken skitstövel han är, han har fått några tydliggörande repliker till.

Sydkoreanska Jung Nan Yoon har en sopran som är så intensiv och samtidigt skör, men på ett sätt som gestaltar henne, gör hennes femtonårsålder verklig.

Någon gång kan hennes röst sticka i väg en liten aning uppåt, men det är verkligen petimätern inom mig som talar då.

Samtidigt är hon strålande skådespelare också vilket verkligen märks i samspelet med Katarina Giotas som gör tjänarinnan Suzuki och i timingen med den mycket sensibla orkestern ledd av italienaren Manlio Benzi.

Sceniskt är det skenbart enkelt - en liten uppbyggd scen som förändras för öppen ridå. Fransk-japanen Yoshi Oïda med team betonar att det är teater. Det är stålrör, bonsaiträd från närmaste handelsträdgård och japanska detaljer, som vikta pappersfåglar och vikbara väggar. Men Oïda har samtidigt arbetat med personregin vilket gör att vi får en underbar blandning av teaterdistans och ändå känslighet. Stor känslighet.

Premiären sändes i P2 och finns för efterlyssning under 30 dagar: Opera i P2.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".