En majoritet av fackförbunden i kultursektorn saknar egna skriftliga alkoholregler.
En majoritet av fackförbunden i kultursektorn saknar egna skriftliga alkoholregler. Foto: Vidar Ruud/NTB/TT Foto: Ruud, Vidar

Flera kulturfackförbund saknar alkoholregler

Fyra av sex förbund saknar egna regler
2:20 min

Fyra av sex av de fackförbund och fackliga intresseorganisationer i kultursektorn som Kulturnytt har granskat saknar egna nedskrivna regler för hur alkohol på medlemmarnas bekostnad ska förtäras. 

Så här gjorde vi granskningen

Enligt Arbetsmiljöverket ska alla organisationer med över tio anställda upprätta en skriftlig arbetsmiljöpolicy som i sin tur bör ange hur alkohol får förekomma i samband med exempelvis personalfester eller möten. Trots det saknar en majoritet – fyra av sex – av de fackförbund som samlar kulturarbetare i Sverige egna skriftliga regler.

Ett av de förbund som bara har muntliga riktlinjer för representation med alkohol är Musikerförbundet.

Medlemmen Isabelle Juhlin tycker inte att det räcker. 

– Jag skulle vilja få reda på hur de konkret agerar i situationer där de, på arbetstid eller utanför arbetstid, använder medlemmarnas pengar, att det finns nedskrivet och på något sätt kommuniceras både utåt och internt, framför allt nu efter den skandalen som var.

Hon syftar på Aftonbladets granskning av Kommunal, som i januari i år visade att fackförbundet hade använt medlemspengar för bland annat spritfester. Isabelle Juhlin menar att hon innan skandalen inte hade reflekterat så mycket över hur medlemspengarna används, men att det nu känns självklart att få större inblick.

När Kulturnytt först kontaktar Musikerförbundets ordförande Jan Granvik menar han att de muntliga reglerna har fungerat bra under de fjorton år som han har varit ordförande för förbundet, och att förbundet inte har några planer på att förändra dem:

– Det har inte varit något problem att följa den muntliga policyn, vi har varit stringenta och följt den och alla har respekterat det. Vi följer sunt förnuft och det har känts bra.

Men när vi drygt en vecka senare intervjuar honom igen, ger Jan Granvik ett annat besked, och uppger att man kommer att ta upp frågan om en skriftlig alkoholpolicy på förbundsmötet nu i veckan.

– Sådana här frågor belyses och kommer upp till ytan och då märker man att ja, det är ett område som vi behöver en skriftlig policy på så att man kan undanröja alla tvivel om vad som gäller.

Granskningen visar att Musikerförbundet, Teaterförbundet och Symf (Sveriges yrkesmusikerförbund) helt saknar nedskrivna regler för alkohol och representation, medan Sveriges Arkitekter saknar egna regler och i stället tillämpar Sacos riktlinjer.

Även hos de förbund som har nedtecknade bestämmelser finns utrymme för undantag. Begrepp som "måtta" och "inom rimliga gränser" används. I Författarförbundets drogpolicy står det "förbundet bjuder inte på alkohol till vardags", men undantag kan göras för exempelvis personalfester. I DiK:s dokument anges att "drycker med alkoholhalt över 15 procent får inte ingå i DiK:s representation", men samtidigt uppges att starksprit kan serveras vid så kallade "särskilda tillfällen".

Jessica Rosengren jobbar på organisationen Alna, som arbetar med frågor kring droger och alkohol i arbetslivet. Hon ser stora risker med att inte ha nedtecknade regler för hur alkohol får drickas inom företag och organisationer:

– Man ska undvika att lämna utrymme för godtycklighet, spekulation, egna tolkningar, för det gör ju också att det är svårt att agera på ett beteende om man inte på förhand har klargjort vad det är som faktiskt gäller. För att få tydlighet krävs egentligen någon form av skriftlig dokumentation.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".