Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Gunnar Ardelius, ordförande författarförbundet. Foto: Rosie Alm.
1 av 2
Gunnar Ardelius, ordförande författarförbundet. Foto: Rosie Alm.
Författaren Åke Edwardson.
2 av 2
Författaren Åke Edwardson. Foto: Jessica Gow/TT.

Sveriges författarförbunds representation kostar mest

Författarförbundet: Det är viktigt för oss att träffas
1:59 min

Trots att flera av fackförbunden i kultursektorn har jämförbart stora organisationer, skiljer sig summan de lägger på representation åt kraftigt. Av de granskade förbunden lägger den fackliga organisationen Sveriges Författarförbund överlägset mest pengar: 2014 landade notan på 238 000 kronor. 

Enligt förbundsordförande Gunnar Ardelius beror det på att en viktig del av förbundets verksamhet är att erbjuda sociala aktiviteter för medlemmarna.

– Vi är ju en yrkeskategori, författare och översättare, som arbetar mycket ensamt och vi har inga arbetsgivare så det är viktigt för oss att träffas och utbyta erfarenheter, det är där en stor del av vår verksamhet sker, så vi kanske träffas i större utsträckning.

I Författarförbundets årliga representation ingår bland annat cirka 50 medlemsmöten, två sammankomster för kanslipersonalen och en årsstämma dit medlemmarna bjuds in.

Med sina 3000 medlemmar är förbundet ett av de minsta i Kulturnytts granskning. Det största kulturfackförbundet DiK lade mindre än hälften så mycket under fjolåret.

Visst kan representation vara motiverat vid internationella möten och i andra sammanhang där just författarskapet uppmärksammas, men samtidigt finns det en risk att det blir slentrianmässigt. Det menar författaren Åke Edwardson, som har varit medlem i Författarförbundet i drygt 20 år.

– Behövs de här mötena, behövs de här träffarna, behövs de här middagarna? Det kanske inte är lika trevligt alla gånger, men det kanske inte är trevnad som ett fackförbund ska sträva efter i första hand, det kan man fixa på annat håll.

Helena Sundén, generalsekreterare på Institutet mot mutor, ser samma risker. Hon menar att det viktigaste är att medlemmarna inte lämnas utanför.

– Och där blir det så klart en intressant fråga att se närmare på: vad har pengarna använts till, och är det känt bland medlemmarna att pengarna har använts till olika typer av representation? För det finns ju en risk annars, och det har vi sett också i de frågor som varit uppe i media, att man bygger subkulturer och sätt att umgås på och bete sig som inte på något sätt är acceptabla om man skulle rikta offentlighetens ljus på det eller medlemmarnas ögon på det.

Men enligt Gunnar Ardelius på Författarförbundet får medlemmarna god insyn i hur förbundets representation ser ut.

– Det är på stämman, där går vi igenom ekonomin och verksamheten och då är det ju medlemmarna som bestämmer hur vår verksamhet ska se ut.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".