Simone de Beauvoir
Foto: Modernista

Familjeflickans väg till geni - Simone de Beauvoirs memoarer

Martina Lowden läser Simone de Beauvoir
2:45 min

1958, nästan tio år efter att ”Det andra könet” gjort henne världsberömd, började filosofen och författaren Simone de Beauvoir skriva sin självbiografi. Nu kommer en nyutgåva av första bandet, ”En familjeflickas memoarer”, i Eva Alexanderssons översättning från sextiotalet. Martina Lowden har läst.

I flickskolans julspel fick Simone de Beauvoir vara Jesusbarn. Skolkamraterna knäböjde för henne, där hon stod i en vit klänning kantad med guldband. Hon var ett barn förälskat i sin egen själ, förnärmat över att inte behandlas som en jämlike av de vuxna. Sedan blev hon äldre, flicka, kvinna. Eftersom familjen inte hade råd att gifta bort henne, var de tvungna att låta henne utbilda sig. Få av hennes väninnor hade den friheten.

Om denna barndom och ungdom handlar första bandet av hennes självbiografi. Med stålhänder i sidenhandskar bearbetar hon sitt förflutna tills det bildar en nästan rät linje, hela vägen från Jesusbarn till filosof. Prosan är ofta lyrisk, oftare analytisk, alltid klar och kontrollerad.

Men om memoarerna är en monumentalstaty, kryper en skugga kring sockeln. Tjugoett år tidigare, 1937, skrev de Beauvoir novellen ”Marcelle”, som kom på svenska först häromåret, översatt av Magdalena Sørensen. Läser man den parallellt med självbiografins första band, ser man hur många erfarenheter dess huvudperson delar med den unga Simone. Båda drömmer de om samhällsklassernas förbrödring och att få älska ett manligt geni. Men där memoarerna milt ironiserar över ungdomlig naivitet, är novellen en karikatyr utan nåd.

Marcelle, den blödiga, inbilska, bedragna idealisten, är om inte en klichébild av kvinnlighet, så en trop med hundra systrar i andra franska romaner. Hon möter ett öde som kunde ha blivit den unga Simones, och när hon i sista raden ändå får utbrista ”jag är ett kvinnligt geni!” anar man författarens lätta löje.

Men från samma biografiska råmaterial skriver den femtioåriga de Beauvoir, geniet, den världsberömda, sina familjeflicksmemoarer. En välkommen nyutgåva, och ”Marcelle” bör man också läsa. Så får man se hur ett och samma liv kan klippas, tolkas och fiktionaliseras. Se någon skriva sig in i ett sätt att vara kvinna och ut ur ett annat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".