Konstvetaren Katarina Wadstein McLeod. Foto: Södertörns högskola.
Konstvetaren Katarina Wadstein McLeod. Foto: Södertörns högskola.

Reglerna för utförsel av kulturföremål ses över

Mattias Berg om det motsägelsefulla svenska kulturarvet
3:13 min

Den världsberömda turkiska tavelsamlingen på Biby Herrgård utanför Eskilstuna, kunde mot utförselreglerna lämna Sverige och säljas för hundratals miljoner till Qatar. Nu görs en översyn av reglerna.

Konstvetaren Katarina Wadstein MacLeod på Södertörns högskola har forskat om hur de här reglerna fungerar i praktiken - och skräder inte orden när hon pratar om Fallet Biby.

– Jag tycker att vi kan se det som en nationell tragedi: att just Biby-samlingen inte kunde behållas i Sverige.

Katarina Wadstein MacLeod är konstvetare på Södertörns högskola och har bland annat forskat om det nationella kulturarvet. Hon verkar fortfarande tagen av att den turkiska samlingen från Biby Herrgård utanför Eskilstuna inte längre finns kvar i Sverige.

– Om vi hade kunnat förutsäga Syrien-krisen, som skulle drabba Sverige ett år senare, hade vi kanske sett helt annorlunda på "Fallet Biby". Och på vilken symboliskt vikt just en sådan samling har. Biby-samlingen visar att det är som svenskt, eller nationellt, i det svenska kulturarvet skapas i relation till andra kulturer, säger hon.

Just nu görs också en översyn av den kulturmiljölag som reglerar utförsel av svenska kulturföremål. I förslaget till nytt regelverk betonas på ett sätt den här internationella prägeln hos det nationella kulturarvet.

Där föreslås nämligen att föremål som är tillverkade i Sverige och utländskt tillverkade föremål, som länge varit en del av vår kulturhistoria, ska föras ihop till samma kategori.

– Jag skulle säga att det är en av de få förbättringar som faktiskt är produktiva i förslaget, en av de få förbättringar som faktiskt gör skillnad. Det mest centrala med förändringarna - är att det skett otroligt lite förändring, menar Katarina Wadstein MacLeod.

Därför kvarstår också alla de problem som Katarina Wadstein MacLeod ser i reglerna.

– Vi har fem nationaliteter som har nationellt skydd i Sverige, bland annat romer och den judiska befolkningen. Men de saknar helt skydd vad gäller kulturarvet. Och jag tror att vi återigen måste se hur det svenska kulturarvet reflekterar många olika folkgrupper, som är verksamma i Sverige - och hur det relaterar till andra grupper på andra platser, säger hon.

Maria Adolfsson på Riksantikvarieämbetet är den som gjort den aktuella översynen av reglerna för utförsel av kulturföremål.

– De här föremålen är ett lands kulturella kapital. Och i det perspektivet är det ju för det mesta helt ovidkommande om föremålet är tillverkat inom eller utom landet.

Men synen på vad som då tillhör det här kulturella kapitalet förändras naturligtvis också över tid. Ett exempel är den svenska folkdräkten som tidigare alltid krävt utförseltillstånd - vilket inte längre är fallet i det nya förslaget. Forskaren Katarina Wadstein MacLeod tycker att det är helt logiskt att skyddet för folkdräkten försvinner.

– Det visar ju bara att det som var otroligt viktigt för två generationer sedan, ser vi som helt oviktigt i dag. Och med den kunskapen kan vi ju fundera på att det vi definierar som otroligt viktigt i dag - kommer förmodligen vara helt oviktigt om två generationer, säger hon.

Man kan också fråga sig hur het den svenska folkdräkten egentligen varit på den internationella marknaden.

– Av vad jag hört från mina kolleger på Nordiska museet så har man i princip aldrig sett en utförselansökan som rör en svensktillverkad folkdräkt. Det har aldrig skett, säger Maria Adolfsson på Riksantikvarieämbetet.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".