Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

En feminist skiljer sig i Århundradets kärlekskrig

Publicerat måndag 21 mars 2016 kl 06.00
Nina Asarnoj recenserar Ebba Witt-Brattströms bok Århundradets kärlekskrig
(3:23 min)
Ebba Witt-Brattström debuterar som skönlitterär författare med verseposet Århundradets kärlekskrig.
Ebba Witt-Brattström debuterar som skönlitterär författare med verseposet Århundradets kärlekskrig. Foto: Marie Klingspor Rotstein

Litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström debuterar nu som skönlitterär författare. Nyligen kom den uppmärksammade textsamlingen Kulturmannen och andra texter och idag kommer alltså något som förlaget kallar punktroman, ett slags lyriskt versepos med titeln Århundradets kärlekskrig.

Den här boken handlar om en lång relation som havererar. Inte lite snyggt och prydligt så där, med en trött suck. Utan med buller och bång, örfilar och knuffar, anklagelser och stor ordrikedom. Det finns en Hon och en Han, och båda kommer till tals, men det är författaren som skrivit båda parters repliker. Det ligger en viss orättvisa i det upplägget. Han, talar som på gamla tiders skolgårdar och säger saker som ”sluta lipa din uppblåsta lilla fitta”. Medan Hon, är mer välformulerad och uttrycker sin smärta i en mer poetisk form som: ”Jag är norra Europas största olustcontainer”.

Parallellt med fiktionen finns en medial verklighet där bara den som är utan dator, dagstidning och radio har lyckats undgå att författaren själv har aktuell erfarenhet av ett uppbrott. Det intressanta är då att se hur denna erfarenhet gestaltas i fiktionen form. Om det nu händelsevis finns en koppling.

Ebba Witt-Brattström skriver i dialog med Märta Tikkanen och hennes närmast klassikerstämplade lyriska verk ”Århundradets kärlekssaga”. Även där finns en Hon och en Han och en bottenlös besvikelse över mansalkoholistens mäskluktande svek mot fru och barn och den gemensamma kärlekssagan.

I Århundradets kärlekskrig är det mer oklart vari sveket består, men det antyds att Han har blivit en annan. För att använda några av de uttryck som används i texten: Han har blivit fåfäng, högmodig och en mästare i härskarteknik. Inte beroende av alkohol men av berömmelse.

Men precis som hos Tikkanen finns även här en begynnelse och en historia av kärlek, familjeliv och intellektuell gemenskap. Och obegripligheten i att den inte längre existerar.

Själv tycker jag det är mest intressant att följa hur två ordbegåvade parter argumenterar kring exakt vad som har fått kärleken att upphöra. Som om den med bäst argument vinner. Hur de här ordrika tiotaggarna vacklar runt i ringen och far efter terapisanningar, dödssynder och bibliskt kvinnoförakt. Och så det språkliga haveriet med hans ”jävla kärring och pigfitta” och hennes Kapten Haddock-inspirerade: ”som vore du en smittsam iller, en kräkråtta, en vedervärdig best”. Den dödsdansen är det många som dansat, men de flesta bortom offentlighetens ljus.

Nina Asarnoj
nina.asarnoj@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".