Förbjuden faderlighet i homoerotiska Stulna blickar

2:40 min

Filmen Stulna blickar av Lorenzo Vigas är den första film från Venezuela som vunnit Guldlejonet på filmfestivalen i Venedig. Den debuterande långfilmsregissören Lorenzo Vigas säger att det är en film om faderskap. Nina Asarnoj recenserar.

Vad står våra betyg för? Se definitioner längst ned i artikeln

Ta av dig linnet, knäpp upp byxorna, vänd ryggen till. Den här ordergivningen upprepar den femtioårige tandteknikern Armando med stel regelbundenhet. Hans kärleksliv består i dessa anonyma möten med unga fattiga pojkar som han lockar till sin mörka lägenhet. Den ena handen håller en sedelbunt och den andra håller könet. Men han rör bara sig själv. Pojkarna drar upp brallorna, tar sedlarna och går. Men mötet med den sjuttonårige Elder är annorlunda.

Stulna blickar är en rakt igenom gåtfull historia. Kameran följer i Armandos spår, förskönar ingenting, den grå kliniken där han jobbar, jaktturerna till Caracas fattigkvarter, en överklassfar i periferin som gjort något oförlåtligt. Allt registreras i grå och gul stadsmisär. Det är ofta tyst, trots gatularmet. Dialogen är gles. Regissören själv säger att Stulna blickar är en berättelse om faderskap. Men det liknar i så fall mest den sortens faderskap Humbert Humbert tillämpar i Nabokovs roman Lolita. Nog så kärleksfullt och faderligt men på mycket ojämlika grunder.

Men nu är inte ju filmkonsten en skola i känslomässig korrekthet och steg för steg förvandlas Armandos och Elders relation till något annat. Far och son men ändå inte. Armandos blick på den unge pojkens sovande ansikte, hur nöjt han ser tonåringen Elder vräka i sig maten, salta vilt på sina pommes frites.

Stulna blickar är Lorenzo Vigas långfilmsdebut men utgör redan andra delen i en planerad trilogi om just faderskap, där del ett var en kortfilm. Däremellan gjorde Lorenzo Vigas en dokumentär om sin egen far, som är känd konstnär i Venezuela. En sju år lång process som slutade med en djup depression. Så filmen Stulna blickar är trots allt en pågående undersökning av fäder och söner, med det egna livet som insats, och det är oavbrutet intressant.