Fred Ritchin.
Fred Ritchin. Foto: Gareth Smith.

Fotofestival diskuterar dokumentära fotografiets betydelse

9:50 min

Fram till den 28 augusti pågår Landskrona foto festival där en mängd olika utställningar visas. Festivalen är ett av flera tecken på att intresset för fotografi blivit allt större de senaste åren. Men samtidigt menar många att det dokumentära fotografiets ställning är hotad och frågan är om ett starkt foto längre har möjlighet att påverka.

Kina 1989. Ett följe av pansarvagnar kör längs en så när som folktom gata, med undantag för en ung man i vit skjorta med vad som ser ut som plastpåsar i händerna, som ställer sig framför pansarvagnarna för att hindra dem från att ta sig fram.

En ikonisk bild som den kinesiska regimen försökte stoppa från att spridas. Händelsen skedde dagen efter massakern vid Himmelska fridens torg där tusentals personer dödades. Det var detta och andra fotografier som bevisade vad som pågick i Kina, trots den kinesiska regimens förnekanden.

Men om folk inte längre sätter samma tilltro till fotografier, kommer vi då inte längre kunna bevisa att en massaker har skett? Det frågar sig Fred Ritchin, dekan vid School of International Center of Photography, som gästade Landskrona foto festival.

Fred Ritchin är orolig. Inte för fotografernas skull, eller fotots ställning i sig utan för att fotografiet riskerar att ha förlorat sin kapacitet att förändra världen.

Fred Ritchin lyfter fram flera av de bilder som de flesta av oss har sett och som haft en reell påverkan såsom fotografierna från Vietnamkriget på den nakna flickan som flyr napalmbomberna eller den vietnamesiske polischefen som avrättar en man från Vietcong på öppen gata.

Sådana här ikoniska foton förekommer allt mer sällan, säger Fred Ritchin.

Bilderna försvinner snabbt nu. Till skillnad från papperstidningar vars första sida är den samma i ett dygn eller en vecka så byts bilderna på nätet hela tiden ut mot nya. Samtidigt som vi översköljs av bilder.

Det finns så många bilder överallt att de tappat sin betydelse, säger Fred Ritchin. Om det fanns sex bilder, istället för hundra, så skulle vi betrakta dem mer noga.

Men det är inte bara överflödet av foton på nätet som gjort att fotografier tappat i betydelse. Fred Ritchin menar också att mediernas manipulation av fotografier har haft betydelse för denna utveckling. Alltifrån hur man reproducerar farliga skönhetsideal genom att retuschera redan vackra kvinnor till att än bättre passa in i sexistiska ideal, till hur man på ett rasistiskt sätt gör svarta människor ljusare när de är hjältar och mörkare när de till exempel begått brott. Men också hur rena bildmontage som fejkar nyheter förekommer.

World press photo, som varje år utser årets bästa foton världen över, fick i fjor diskvalificera runt 20 procent av de tävlande bilderna på grund av att de manipulerats.

Denna utveckling kombinerat med att folk själva vet hur lätt det är att manipulera fotografier på sin egen dator gör att folk inte längre sätter samma tilltro till fotografiet.

Folk känner sig manipulerade idag, säger Fred Ritchin och tar upp att det också sker en allt större manipulation som utförs av makthavare och deras pr-strateger.

Donald Trump besöker översvämningsdrabbade Louisiana. Står i några minuter och lastar ut kartonger med basvaror ur en lastbil medan medierna fotar och filmar. Bilder som inte behöver photoshopas men likväl är arrangerade.

– Bevakningen av den amerikanska presidentvalskampanjen är en cirkus där man fokuserar på folks kläder och frisyrer istället för vilken politik de för, säger Fred Ritchin.

Kanske har allt detta sammantaget: makthavarnas manipulering av medierna, bildmanipulationer och överflödet av bilder i dagens extremt medialiserade värld lett till att allt färre bilder blir ikoniska. Fred Ritchin frågar till exempel: hur kommer det sig att vi inte sett en enda ikonisk bild från kriget i Afghanistan, trots att det är det längsta krig i USA:s historia?

Han må måla upp en nattsvart världsbild men Fred Ritchin har också förslag på lösningar.

Just nu arbetar han med projektet 4 corners, som syftar till att man på nätet ska kunna klicka på en bilds fyra hörn och få upp olika information om bilden. Det skulle bland annat handla om att få veta hur bilden retuscherats och berätta om sammanhanget fotot är taget i.

Fred Ritchin vill att folk ska förstå att fotografen inte tar ett foto, utan skapar det. Fotografen ska ta ansvar för sin bild för det är inte kameran som gör jobbet. För att återupprätta fotografiets betydelse i en tid fylld av foton tror Fred Ritchin på att fler fotografer borde satsa på att kontextualisera sina foton och ladda dem med större betydelse.

– Precis som jag hellre går till en restaurang där det bara finns två rätter än till en snabbmatsrestaurang där jag kan välja mellan 80 rätter och vara ute därifrån på fyra minuter så vill jag propagera för slow foto, eller långsam fotografering, säger Fred Ritchin.

En annan inbjuden gäst på Landskrona foto festival är fotografen Tomasz Kizny som tillsammans med grafiska designern Dominique Roynette ligger bakom boken och utställningen "Den stora terrorn", där de bland annat samlat samman fotografier som den ryska säkerhetspolisen tog 1937 och -38 av fångar, strax innan dessa avrättades.

Projektet, som tog fyra år, är ett exempel på långsamma fotografering säger Tomasz Kizny. Eller en motståndshandling mot dagens snabbt förbisusande bilder.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista