Förväxlingskomedin i Vadstena

Sommar igen, Shakespeare igen, Vadstena igen... I fredags var det premiär för årets uppsättning hos Shakespeare på Gräsgården, de har hunnit bli en institution i sommarteaterSverige, nästa år har de tioårsjubileum. I år har de valt att spela en av Shakespeares tidiga komedier - ”Förväxlingskomedin”. Det är precis det titeln säger - en komedi med förväxlingstema. Pressmeddelandet från gruppen antyder att man velat tänka kring modern könsrollsproblematik... För regin står i år Magnus Munkesjö som även har bearbetat manuset tillsammans med konstnärlige ledaren Pontus Plaenge.

Förväxlingskomedin börjar med en dyster prolog. En man har tagits till fånga i Efesus, han är från Syrakusa och bara det räcker för att döma honom till döden. Innan han kastas i fängelsehålan berättar han att han är ute och letar efter sina söner. Tvillingarna Antifolus. De kom ifrån varann som bäbisar och borde vara 25 år nu. Dessutom letar han efter sönernas slavar - ja de kallas så - tvillingar även de. Mannens sorgliga historia visar sig snart vara nära en lösning. För i Efesus har den ena tvillingen Antifolus levat och verkat i många år, med sin lille slav Dromio och nu har den andre Antifolus råkat hamna i stan han med, tillsammans med sin slav Dromio... Likheten är så total att sammanblandningen leder både till sängkammaren och fängelset, jag avslöjar inte hur.

På Gräsgården håller man det traditionsenligt enkelt och använder de befintliga husväggarna som scenografi. Statister och huvudrollsinnehavare gör entréer på det långa scengolvet, de springer raskt in från ena sidan, agerar i mitten och gör sorti - ofta springande - åt andra hållet eller snett bakåt eller så. Jag har sagt det förr och säger det igen - det är inte helt lyckat det där springandet - det borde gå att tänka ett par teatrala snäpp till.

Så - vad med könsöverskridandet och genusproblematiken som pressmeddelandet lockade med? Tja. Ett antal rollfigurer har fått byta kön, de två slavtvillingarna spelas av kvinnor men som kommentar till dagsaktuell jämställdhets- och genusdebatt står det sig rätt slätt och gör varken från eller till.

Tur är det då att det är så mycket annat som är lyckat i årets uppsättning. Skådespeleriet tillexempel. Sommarveteraner och nytillkomna förmågor lyckas göra det mesta av sina förvirrade roller. Men som vanligt briljerar dock Per Johan Persson som den ene ädle tvillingen. Hans mimik och plastik och teknik och sätt att ta in publik - ja hela han är som gjord för Shakespeare. Han heter säkert Tajming i mellannamn. Men han får också god matchning av Lena Mossegård och Anna Lindholm Rosendahl som de båda Dromiorna. Snabba och vasstungade ränner de fram och tillbaka över scenen och bjuder stor komik och gediget skådespeleri.

Elin Claeson

elin.claeson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".