Underhållning möter undergång på Live 8-galan

Den har kallats tidernas största musikhändelse. Tjugo år efter den uppmärksammade Live Aid-galan anordnade intiativtagern Sir Bob Geldof återigen stor gala i lördags under namnet Live Eight. Det handlade den här gången inte om att samla in pengar till världens svältande utan att uppmärksamma folk på det G8-möte som hålls i Gleneagles i Skottland i veckan. Att få folk att skriva på den lista som ska överlämnas till ledarna för världens rikaste industriländer för att få dem att skriva av skulderna till världens fattiga länder. Live 8 anordnades i nio städer samtidigt och sågs via TV av miljarder människor världen över. Eric Schüldt följde hela galan och har även sett filmen ”Flickan på Cafét” som visades på SVT2 igår ikväll. En film av Richard Curtis som ligger bakom succér som ”Notting Hill” och ”Fyra Bröllop och en begravning”. En film hur en ung kvinna lyckas påverka G8-mötet.

Det blir en oerhörd kontrast. 205 000 människor framför scenen i Hyde Park sjunger med i låten ”Let me entertain you” tillsammans en Robbie Williams på bästa arenapophumör. Och så bilderna från svältens afrika - barnens svullna magar vanställda av hunger. Och massdöden - AIDS-epidim som hotar förinta hela generationer. I den kontrasten - där underhållning och undergång ska mötas är det lätt att lidandet bara blir som sorgsna reklampauser mellan Madonnarevivail och Mariah Carreyglitter.

Ändå fanns det en värdighet i Live8-galornas enorma arrangemang. För det går inte att blunda inför styrkan i den populärkulturella inramningen - i att förenkla komplicerad världspolitik till catchy slogans att trycka på t-shirts och rabbla inför 3 miljarder tv-tittare. Att säga att du, just du kan göra världen till en bättre plats. Och det ackompanjerat av alla dom världsartister som ville vara med och sjunga värdlssamvetets lovsång. Från 80-talsnostalgiska band som Duran Duran och norska Aha som gjorde så taffliga framträdanden att det skulle passat utmärkt som förnedrings-tv i programmet Idol. Från det till den amerikanske rapparen Kanye West som gav mest och lyste bäst av tio timmars konserter.

Visst blev det politiska lätt lite simpelt - men det finns nog inget bättre att ge ofantligt många människor en aning om vad som händer med stora delar av afrikas befolkning och vad som kommer att fortsätta att hända om ingen gör någonting åt det.

Men lika bra som live8-galorna ändå fungerade som moralisk upplysningsverksamhet. Lika dålig var filmen ”Flickan på cafét” som romantisk komedi förtäckt till informationsfilm om G8-mötet. Det handlade om den unga vackra Gina som träffar byråkraten Lawrence som tar med henne till G8-mötet efter att ha blivit vansiigt förälskad. Gina är naiv men ärlig och följer sitt hjärtas röst. Säger vad hon tycker och blir utkastad från en middag med englands premiärminister men lyckas ändå att ändra på världens alla orättvisor. Och här blir istället förenklingen farlig. Det goda tar plats i två oskuldsfulla flickögon och det politiska engagemanget blir oförarglig saga. Knappast något som kampen för en rättvisare fördelning av världens resurser behöver.

 Eric Schüldt

eric.schuldt@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".