Magisk scenografi

”Scenbyte” –scenografi och teatermagi – så kallas en utställning som just nu visas på Kulturhuset i Stockholm, med skisser, fonder, kostymer och modeller från olika scenografers arbete. Bakom utställningen står Erika Aronowitsch och Mathias Clason. Anneli Dufva har varit där.

I en film som visas på utställningen säger scenografen Sören Brunes att det för honom finns två förhållningssätt till scenografi: det ena kallar han ”det kubiska” det som härmar, som återskapar igenkännbara rum, det andra får heta ”det sfäriska” och bygger på ett friare formspråk, där handlingen ger rummet.  Den gamla teatervärldens dekorer, stora målade kulisser – de finns förstås inte ens med i ett nutida arbete med ett teaterrum  – trots att de kunde vara nog så vågade på sin tid – som när Isaac Grünewald släpptes in på Operan med sitt expressionistiska måleri.

För många är de bildkonstnärer som genom åren också jobbat med teater: Sven X:et Erixon en känd, men också Marie Louise Ekman och Lennart Mörk.  Medan andra, som nämnde Brunes och Bente Lykke Möller eller Ulla Kassius är renodlade scenkonstnärer där scenografin snarare närmar sig regi – ”den bildmässiga regin” som Gunilla Palmstierna Weiss beskrivit sitt yrke. Inte alltid helt okomplicerat förstår man. Deras tolkning av spelrummet många gånger en nog så påtaglig ram för regissörens arbete, deras kostymer bärare av en idémässig tolkning av texten. Ulla Kassius fotografier av skådespelare som exempelvis alla får pröva tre grundkostymer: underkläder, vit flickklänning och svart herrkostym – de ger stoff för tanken.

Och det är roligt att se hur Bente Lykke Möllers extremt drivna kostymskisser påminner så mycket om Knut Ströms skisser, gjorda i Tyskland på 20-talet, hur detaljerat Lars Åke Thessman tecknar eller överdådet i Charles Korolys kostymer.  Och det är häftigt att kunna röra sig i Peter Lundqvists rum för Jelineks Prinsessdramer. Rutigt golv, ett öppet kylskåp med rosor, en kulle, en diskbänk och hur mycket plats som helst för associationer.

Så som introduktion till en värld av tankar kring rum fungerar den här utställningen utmärkt och inte bara det;  själva teatermediets flyktighet blir också påtaglig – för, som Sören Brunes påpekar –  rum på teatern är egentligen tid. Varje modell på så sätt en sorts fårfäng tidsmaskin. 

Anneli Dufva

anneli.dufva@sr.se

Utställningen Scenbyte på kulturhuset i Stockholm pågår till och med den 11 september.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".