Nedladdad musik bra för musikfestivalen Accelerator

I vanliga fall är Accelerator en popklubb i Stockholm, men en gång om året sväller klubben och förvandlas till en ambulerande popfestival - The Big One. I år är det sjätte gången festivalen arrangeras. Igår var det premiär i Malmö och ikväll kommer festivalen till Göteborg och på torsdag till Stockholm.

Accelerator - the big one har gjort sig känd för att vara först med det senaste på popfronten och i år är inget undantag med artister som amerikanska Secret Machines, Devendra Banheart och franska Colleen på programmet. Och profilen med smala grupper har blivit lättare att hålla med åren - tack vare att publiken håller sig uppdaterad genom att ladda ner musik från nätet. Ika Johannesson har träffat Robin Sumpton som arrangerar Accelerator - The big one.

- För några år sedan var det nästan bara dåliga band som spelade på festivalerna, säger Robin Sumpton. Vi ville göra en festival där alla banden vi ville se, spelade på.

Ända från början har Accelerator - The big one varit bra på att fånga upp små band alldeles innan de slår igenom hos den stora publiken. Det bästa exemplet är New York-bandet The Strokes som bokades till festivalen 2001 efter att bara ha släppt en singel - för att sedan bli det årets stora stjärnskott.

Sen dess har Accelerator - the big one varit ett måste för alla som vill hänga med i popsvängen. Och trots att det är en väldigt smal popfestival så kommer det mer och mer publik för varje år.

- Jag tror att det har någonting att göra med nedladdningarna faktiskt, tror Robin Sumpton.

- Det är så otroligt mycket band som signas och släpper skivor hela tiden. Man har inte råd att köpa alla de skivorna - det finns inte en chans.

Robin Sumpton tror att den omdebatterade nedladdningen av musik från nätet gör att publiken har blivit mer mottaglig för smalare genrer och mindre kända artister. Nedladdningen har förändrat hur folk lyssnar på musik, och framför allt vad man lyssnar på.

Idag har man tillgång till all musik som ges ut - och det har blivit lätt att navigera i musikmängden med hjälp av diskussionsgrupper och gästböcker på nätet. Det kombinerat med att utbudet från de kommersiella skivbolagen blir allt mer utslätat har gjort att folk letar sig fram till det som är utmanande och experimentellt.

Merparten av banden på Accelerator är också tämligen okända för den breda massan, eller ens den ganska insatta massan. Som kanadensiska Caribou till exempel, en man som heter Dan Snaith som gör elektronisk popmusik, som ges ut på det lilla skivbolaget Leaf.

- Han kan inte ha sålt mer än 50 skivor i hela norden tror jag, men det är kul att veta att det finns folk som är nyfikna att höra ny musik och upptäcka nya artister.

Trots att Caribou bara sålt så få skivor kan han alltså locka publik tack vare folk som upptäckt honom på nätet.

Det här är ju såklart en fantastisk utveckling, men för artistbokare och journalister som lever på att leta rätt på det nya och heta - så har det däremot lett till problem. För bara några år sedan kunde de hitta band som var lite hajpade i till exempel New York och kunna njuta av vetskapen om att man var ensam om att ha upptäckt just dem. Idag är det slut på det. För att ligga längst fram idag, så får de snoka rätt på något så idiotsmalt att bandet knappt hunnit ta sig ur garaget för att spela live. Men Accelerator balanserar som vanligt upp det vrålsmala med det i alla fall halvsmala och bjuder också på större artister som amerikanska Bloc Party, Sonic Youth och skotska Teenage Fanclub.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".