Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
1 av 3
Forskare har tittat på ljudbokens status och ställning. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Anezka Kuzmicova
2 av 3
Anezka Kuzmicova är forskare vid Stockholms universitet. Foto: Privat
Böcker på skolbibliotek.
3 av 3
"Det är vanligt inom vanlig läsning också att man egentligen inte är uppmärksam mot varenda ord som man läser", säger forskaren Anezka Kuzmicova. Foto: Lars Lindqvist/SvD/TT

Ljudboken inte "fulare" än den tryckta

"Det är alltid bra att lyssna på berättelser – hur man än gör det"
2:32 min

Ljudboken bör ha minst lika hög status som den tryckta boken. Det tycker Anezka Kuzmicova, forskare på Stockholms universitet, och i en vetenskaplig artikel som publicerades nyligen försöker hon höja ljudbokens status.

Den vetenskapliga artikeln undersöker ljudbokens potential för läsaren att reflektera och analysera det hen läser.

Författare är Anezka Kuzmicova, postdoktoral forskare vid institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, och hon vill slå ett slag för ljudboken.

– Om man tittar på text från nöjesperspektivet så funkar ljudboken kanske till och med bättre i många situationer. Det är något man vet, något man har forskning på. Det är alltid bra att lyssna på berättelser, hur man än gör det.

Anezka Kuzmicova är medlem i ett forskningsprojekt som tittar på läsningens digitalisering. I hennes artikel "Audiobooks and print narrative: similarities in text experience" tittar hon på antagandet att ljudböcker skulle vara ett mindre värdigt textmedium i jämförelse med den tryckta boken.

Artikeln utreder om den tryckta bokens läsare skulle ha större möjlighet till att analysera, pausa för reflektering och inte störas av yttre faktorer, i jämförelse med ljudbokslyssnaren.

Slutsatsen är att den jämförelsen inte är rättvis, och att de borde ha samma status.

– De jämförelser som finns är inte helt rättvisa i och med att de förutsätter att man använder vanliga böcker och ljudböcker i liknande situationer, vilket inte stämmer. Verkligheten är sådan att ljudböcker oftast används i sådana situationer som i princip inte tillåter det reflekterande sättet att läsa, till exempel i kassakön.

Anezka Kuzmicova menar att en anledning till att ljudboken i dag kan anses ha lägre status i vissa kretsar är föreställningen om att läsaren av en tryckt bok koncentrerar sig till fullo i texten och att lyssnaren av en ljudbok tar den lätta vägen – men det är något hon tillbakavisar.

– Det är vanligt inom vanlig läsning också att man egentligen inte är uppmärksam mot varenda ord som man läser, hjärnan skulle inte hänga med helt enkelt.

Att forskare nu tittat på ljudbokens status och ställning välkomnas av branschföreträdare. Helena Gustafsson, vd på ljudboksförlaget Storyside, menar att föreställningar om att ljudboken på något sätt skulle vara sämre än den tryckta boken bygger på en förlegad syn på ljudboken.

– Tidigare gjordes ju ljudböcker för synhandikappade, dyslektiker, sådana som hade svårt med läsning. Och det hänger kvar och därför blir ljudboken något för dem, inte för mig som kan läsa. Så är det ju inte, ljudboken är ju något helt annat. Egentligen inte jämförbar med den tryckta texten, utan en egen skapelse.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".