Georg Baselitz, Ohne Titel (ein neuer Typ), 1965
1 av 2
Georg Baselitz, "Ohne Titel (ein neuer Typ)", 1965 (bilden är beskuren). Foto: Alice de Groot
Bild für die Väter, 1965 © Georg Baselitz
2 av 2
"Bild für die Väter", 1965 © Georg Baselitz

Georg Baselitz i backspegeln

"Tillfälle att i detalj följa ett kreativt utbrott hela vägen."
2:27 min

På Moderna Museet i Stockholm öppnade i helgen utställningen "Hjältarna". Det är en omfattande serie stora målningar och teckningar som den tyske konstnären Georg Baselitz utförde i ett rasande tempo åren 1965-66 och som kom att innebära hans konstnärliga genombrott. Baselitz räknas idag som en av de riktigt stora och inflytelserika europiska målarna. Men han väcker starka känslor – för eller emot – och spär gärna själv på kontroverserna kring sin person. Måns Hirschfeldt har sett "Hjältarna".

Hör en sångrecension i Kulturnytt från 1993 när Georg Baselitz vänt upp och ner på gubbarna – längst ned i artikeln

Ett av citatmaskinen Georg Baselitz mer uppmärksammade uttalanden från senare år är att "kvinnor inte målar särskilt bra". Nu målar ju många män inte heller särskilt bra så det jämnar väl ut sig kunde man invända, men det är intressant att Baselitz motiverar sin dumhet så dumt: nämligen med att marknaden alltid har rätt och skulle värdera kvinnors konst högre om de bara målade lite bättre. För att komma från en målare besatt av historien är ju det ett påfallande ohistoriskt påstående. Det är ju inte som om marknaden var särskilt på hugget när Van Gogh var i farten till exempel...

Men det där om marknaden är också intressant i relation till den bildsvit som nu visas på Moderna Museet och som när den skapades för 50 år sedan på många sätt var en protest mot hur det västtyska ekonomiska undret slätade över skuld och motsättningar, i marknadens, glömskans och ordningens namn.

Som Baselitz själv sagt föddes han i ett förstört land och landskap, med ett förstört folk och han hade sett tillräckligt av vad så kallad ordning kunde åstadkomma.

Så under ett år vräker han ut den här sviten av figurer som ser ut som de stämplats på de stora dukarna och fortfarande är lite ostadiga efter smällen. Deras uniformer är sönderslitna, och i kortbyxornas gylföppningar svajar stora röda kukar liksom planlöst och "hjältarnas" blickar skelar mot ingenting alls. Eller så har de ett öga riktad mot det förflutna och ett mot framtiden och blir inte klokare för det.

Färgerna är ofta mosiga, men Baselitz linje är stadig som var den huggen i sten, handen vet precis vart den ska.

Och Baselitz visste var han kommer ifrån, den tyska expressionismen utgjorde en viktigt grund för honom i en tid då många målade annorlunda, men här finns också andra tyska teman som minner om till exempel Caspar David Friedrich. Och så ser man hur mycket en yngre generation vilda målare som till exempel Bjarne Melgaard sedan i sin tur lånat av Baselitz.

Utställningens stora styrka är just att den är så stor och samtidigt så tätt sammanhållen. Det är sällan man får tillfälle att på 50 års håll i detalj följa ett kreativt utbrott hela vägen.

Sedan kan ju den som ändå är ute på en konstrunda i Stockholm också smita in på den nyligen öppnade mot-utställningen "Women don't paint very well" för en samtidshistorisk uppdatering.

Georg Baselitz "Hjältarna" hänger på Moderna Museet till 19 februari nästa år och grupputställningen "Women don't paint very well" visas i hangmenprojects utställningslokal i Stockholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".