Uppsala domkyrka. Foto: Bertil Ericson/TT
1 av 2
Uppsala domkyrka. Foto: Bertil Ericson/TT
Kyrkohandboken beskriver gudstjänsterna. Här ur den senaste från 1986 Foto: Berit Nygren/SR
2 av 2
Kyrkohandboken beskriver gudstjänsterna. Här ur den senaste från 1986 Foto: Berit Nygren/SR

Ny protest mot kyrkohandboksförslaget

2:38 min

Striden om musiken i Svenska kyrkan fortsätter. Sedan några veckor cirkulerar en namninsamling som en protest mot musiken i förslaget till ny kyrkohandbok.

Kyrkohandboken beskriver hur olika typer av gudstjänster ska gå till, och nu har nästan en tredjedel av kyrkans musiker skrivit på listan.

Det här är bara toppen på ett isberg, säger Kulturnytts Berit Nygren som följer arbetet som musikjournalist på SR, i ett studiosamtal med Elias Arvidsson i Kulturnytts 1545-sändning på fredagen.

- Det här är kritik som aldrig tycks lägga sig, säger hon.

Vi kan väl till att börja med berätta att kyrkohandboken tas fram för att funka bättre med vår tid än vad den nuvarande från 1986 gör, säger Elias Arvidsson.

- Ja, och från början var tanken att boken skulle vara klar till i år, då det är 500 år sedan Luther lade grunden till den tro som exempelvis Svenska kyrkan vilar på, men kritikerna tycker att arbetet med kyrkohandboken har forcerats, säger Nygren och fortsätter:

- Alla musikinstanser i kyrkan - från Kungliga musikaliska akademien till musikerorganisationerna - har uppmanat kyrkans ledning att ta fram ett nytt förslag i den takt det behövs, men utan nämnvärt gehör. Det senaste är att orgelprofessorn Karin Nelson har lämnat arbetet och uppmanat kyrkan att antingen göra om och göra rätt, göra förslaget till en bilaga i -86 års handbok eller att skippa förslaget helt.

Vad handlar den här kritiken om närmare bestämt?

- Till exempel om den gamla kyrkomusiken med sina tusenåriga anor och som traditionellt kan låta så här, säger Nygren och här hörs ett stycke ur den kända och populära katolska mässan Missa de angelis.

- Här handlar kritiken enkelt uttryck om att kyrkan bara har översatt musiken från 1986 års kyrkohandbok istället för att ta in den i vår tid med hjälp av forskare på området. "Det är som att översätta Bibeln från rådande översättning på svenska istället för att gå tillbaka till grundtexterna på hebreiska och grekiska för att ta reda på ursprungsidéerna" säger en kritiker.

Var ligger arbetet nu?

- Ja, nu lägger projektledningen sista handen vid förslaget, lämnar över det till kyrkans regering kyrkostyrelsen vid månadsskiftet och sedan till kyrkans riksdag kyrkomötet i höst.

Den senaste namninsamlingen - kommer den att ha någon betydelse?

- Det är fråga om det, även om alltså nästan en tredjedel av de drygt 2000 kyrkomusikerna har skrivit på. Det visar sig i sådana fall på kyrkomötet, men det förvånar mig att kyrkans ledning under resans gång inte har lyssnat mer på de tunga kritiker det faktiskt handlar om än de har gjort. På vilket sätt har det gagnat kyrkan? undrar jag, för ytterst handlar det ju om den demokratiska processen och förtroendet för kyrkans ledning, säger Berit Nygren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista