RECENSION - MUSIKAL

Billy Elliot dansar vidare i Stockholm

0:37 min

Filmen Billy Elliot blev musikal med musik av Elton John och den gjorde stor succé på Malmö Opera förra året. Nu har samma uppsättning, men med ny ensemble på scenen haft premiär på Stockholms Stadsteater.

Titel: Billy Elliot - the musical
Plats: Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm
Musik: Elton John
Manus och sångtexter: Lee Hall
Regi: Ronny Danielsson
Översättning: Calle Norlén
Scenografi: Julia Przedmojska
Kostym: Annsofi Nyberg
På scenen: Jakob Eklund, Sara Jangfeldt och Robert Noack med flera
Spelperiod: I första hand till 22 november

Den här musikalen om pojken som vill bli dansare mitt i och under det engelska gruvdistriktets svartaste, mest våldsamma strejkdagar var ju lika hyllad när den kom till Malmö som filmen var när den kom.

Ryktet om dess förträfflighet stämmer till hundra procent. Det är gripande och i positiv mening uppfostrande. Musikaliskt är bra och effektivt men inte unikt.

Det fyndiga med Billy Elliot är att den helt och hållet bygger på urtypiska, enkla schablontyper som den manligt tjurskalliga gruvarbetarfarsan som inte har några visioner, den galet drivna och elittänkande balettläraren, den virriga mormodern, den döda mamman och en rolig killkompis till huvudrollen Billy Elliot. Det är en musikal som arbetar helt och hållet med dramaturgins enklaste verktygslåda och ändå lyckas den skapa en berättelse jag bryr mig om och vill följa med i.

Den tar spjärn mot alla de här klichéerna och bygger upp en realism, men sockrar den med överdrivna musikalfantasier. Vi ser plötsliga danschocker med hela ensemblen där dragshowartister kommer från ingenstans eller poliser och strejkande gruvarbetare som dansar.

Till det kommer ett skickligt arbete med kontraster - som individen mot kollektivet, konsten mot politiken, konservativa tankar mot nytänkande och agitation mot sentimentlitet. Över allt det här finns ett tema som kan locka den stummaste av åskådare att bli engagerad. Det är: Ska han lyckas - mot alla odds?

Naturligtvis går det inte om de centrala rollerna är besatta av amatörer. Här jobbar i synnerhet Sara Jangfeldts danslärare hårt med Billy som på den här premiären, oturligt och turligt nog gestaltades av två: Jacob Hermansson gjorde första akten men blev sjuk och David Fridholm fick hoppa in. Det gick mycket bra för båda - den tredje är Carl Sjögren. Jakob Eklund gör Billys pappa och han kan sjunga si-så-där men det fungerar perfekt i den roll han gör.