Vem bestämmer vilka böcker och tidningar som finns på biblioteken?

2:44 min

När Stockholms stadsbibliotek plockade bort Arbetaren och Proletären och istället gjorde plats för högerextrema tidningen Nya Tider lät reaktionerna inte vänta på sig.

Stadsbibliotekets kommunikationschef menar att det handlar om kundernas efterfråga och tidskrifters aktualitetsvärde.

Men Linnéa Lindsköld som är Universitetslektor biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås tycker inte att efterfrågan ska styra allt för mycket på Sveriges största stadsbibliotek.

– Ska ett bibliotek köpa in allt som efterfrågas eller ska ett bibliotek ha ett bestånd som representerar en allsidighet. Man kan ju reflektera över att Stockholms Stadsbibliotek bestånd inte behöver vara lika styrd av efterfrågan som ett litet bibliotek, säger hon.

På Malmö Stadsbibliotek jobbar Andreas Ingefjord som är enhetschef för medier. Han ser att frågan kring inköp blivit allt mer aktuell och att de oftare får motivera vilka böcker och tidningar som finns på biblioteket.

Vi märker av att det politiska läget har blivit skarpare. Besökare, utgivare och politiker är mer engagerade och många kontaktar oss och ifrågasätter val vi har gjort.

Linnéa Lindsköld menar att vad som finns på ett bibliotek har ett symbolvärde och att det alltid kommer finnas personer som vill ha vissa titlar på bibliotek, vare sig de läser de eller inte. Hon får medhåll av Andreas Ingefjord.

– När ett inköp blir en symbolfråga är det viktigt att biblioteket vågar stå för uppdraget och sin policy, säger han.

När det gäller politisk argumenterande litteratur är det oerhört viktigt att det finns information vem som har gett ut boken eller tidningen.

– Det måste finnas en skriven notapparat och källhänsvisningar så man kan göra sin egen faktakoll, säger Andreas Ingefjord.