Gunilla Larsson varnar för att världsarvet Laponia kan påverkas av gruvbygget.
Gunilla Larsson varnar för att världsarvet Laponia kan påverkas av gruvbygget.

Gruvplaner hotar samiska kulturarv

"I lämningarna i marken finns vår historia"
2:04 min

Den planerade gruvan i Kallak utanför Jokkmokk riskerar att hota samiska kulturarv. Arkeologen Gunilla Larsson vid Uppsala universitet har själv samiskt ursprung och har undersökt området. Och hon menar att gruvbygget kan förstöra samiska fornlämningar som inte har dokumenterats.

– Den samiska historien har aldrig blivit nedskriven, så det är fortfarande 1800-talets syn på samer som ett primitivt folk som lever kvar. Men räddar vi det här kulturarvet så kan vi få veta mer, säger Gunilla Larsson, som är arkeolog vid Uppsala universitet och själv kallar sig aktivist i samiska frågor.

Hon har gjort en fallstudie i de marker i Kallak där ett brittiskt bolag kan komma att starta en gruva. Hennes forskning visar att det finns många lämningar av samisk kultur i området, som kan sprängas bort om planerna går igenom.

Det handlar om boplatsspår som kåtor och fångstgropar som inte har dokumenterats ordentligt, eftersom det länge inte fanns metoder för att leta. Men nu finns det och Gunilla Larsson hoppas att Riksantikvarieämbetet ska återuppta sin riksomfattande fornminnesinventering.

– Man behöver använda sond och sticka i förhöjningar i marken och se om man får upp sot och kol för att se om det kan vara en gammal härd. Och känna efter härdstenar och leta efter övermossade härdar.

Diskussionen om gruvdrift i Kallak har pågått i flera år utan att något beslut har kunnat fattas – och den handlar om mer än vad som finns i marken där gruvan planeras. För i närheten ligger Laponia, som Unesco har klassat som både natur- och kulturvärldsarv och som omfattar den samiska renskötseln. Och renhjordarnas gångvägar går rakt igenom Kallak.

– Fortfarande går flyttleder genom det område som ska exploateras så det är inte bara gruvhålet som blir effekten, utan det är ett 3600 hektar stort område som berörs av gruvdriften. Slamdammar och varphögar som är hundratalsmeter höga, säger Gunilla Larsson.

Unesco har varnat för att arvet kan påverkas av gruvbygget. Men eftersom en ordentlig inventering aldrig har gjorts anser sig inte länsstyrelsen i Norrbotten ha underlag för att kunna bedöma konsekvenserna. Och utan en bedömning från dem kan inte myndigheten Bergsstaten fatta ett beslut. Så de har i sin tur skickat frågan vidare till regeringen.

Ingen från Näringsdepartementet vill uttala sig för Kulturnytt om ärendet eftersom det är pågående, och det är fortfarande oklart när ett beslut om gruvbygget kan tas. Men Gunilla Larsson vill att alla fornlämningar i området dokumenteras så fort som möjligt.

– Vi har väldigt mycket att göra med att bygga upp kunskapen om det samiska kulturarvet, vi har bara kommit igång med det. Och om vi inte kommer igång med en ny fornminnesinventering så kommer det här kulturarvet att förstöras. 

Kulturnytt har varit i kontakt med gruvbolaget Beowulf Mining, men de har avböjt att kommentera.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".