Karin Boye
Foto: Anna Riwkin-Brick (Bilden är ett montage)
RECENSION - LITTERATUR

"Den nya Karin Boye-biografin är ett storverk"

Anneli Dufva om Johan Svedjedals Boye-biografi
3:16 min

Johan Svedjedal tar sig an älskade och mytomspunna Karin Boyes hela både liv och diktning i nya stora biografin "Den nya dagen gryr".

P1 Kultur: Anneli Dufva i samtal om Karin Boye under artikeln

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: Den nya dagen gryr - Karin Boyes författarliv
Författare: Johan Svedjedal

På omslaget till boken finns en bild där Karin Boye är dubbelt exponerad i profil - som om hon tittade på sig själv. Eller kanske – som om hon vore två. Det är ett kongenialt omslag, eftersom det här är en biografi som i väldigt hög grad speglar just en dubbelhet – både i synen på Karin Boye och i beskrivningen av hennes både liv och diktning.

det är ett storverk, och inte bara ett stort verk, som Johan Svedjedal skapat"

Och – låt mig säga det genast: det är ett storverk, och inte bara ett stort verk, som Johan Svedjedal skapat, en biografi som lyckas med att både gå i dialog med tidigare forskning och samtidigt framstå som pärlande nyfiket nyfödd.

För många är vi – jag är en av dem – som noga, noga läst Abenius biografi, och som formats av dess bild av Boye som sträng, asketisk och allvarlig ini döden, vilket också gjort att hennes självmord ibland framstått som närmast mytiskt, oundvikligt, som en följd av hennes personlighet.

Och även om mitt gymnasisthjärta på 80-talet omfamnade det högstämda, så kunde jag redan då ändå känna och tänka att Boye också var en annan. Och när t. ex Svedjedals lysande bok om Spektrum-gruppen kom ut 2011, så var det befriande att i den möta den andra Boye: den analytiska, politiska, radikala kulturskribenten, färgad av sin tids starka intresse för psykoanalys, sexuellt utlevande och utforskande och inte alltid varken så vän eller vänlig.

Och i biografin går Svedjedal vidare på det spåret, som slutar med att driva tesen att självmordet egentligen var en olyckshändelse, ett rop på hjälp som inte hördes. Han följer Boye nära genom livet: borgerlig familj, Göteborg, moderns alkoholism, flytten till Stockholm, utbildningsåren – inte minst tiden i Uppsala (möjligen det enda parti där Svedjedal blir väl detaljerad… av naturliga skäl kanske, Uppsala-akademiker som han själv är) och sedan 30-talet i Stockholm och Berlin, med homosexuella relationer, allt större litterära framgångar, men också många uppdrag, samt försörjningsansvar för den yngre Margot Hanel som hon lever med under många år och en emellanåt pressad situation, både ekonomiskt och socialt.

Svedjedal närläser hennes diktsamlingar, romaner och noveller och finner – allra mest i prosan – en författare vars syn på konsumtion, äktenskapet, kvinnorollen och förstås de totalitära systemen på många sätt är helt relevant ännu idag. Men det betyder inte att han inte ser den vibrerande, sköra som hon också var, den vars dikter om kärlek, om längtan, om natt och ensamhet och viljan att leva riktigt – och riktigt dö en gång, gjort henne odödlig.

 

Mer om Litteraturrecensioner

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".