Lars Molins självbiografi är en av de texter som litteraturvetaren Sam Holmqvist undersökt i sin avhandling.
Lars Molins självbiografi är en av de texter som litteraturvetaren Sam Holmqvist undersökt i sin avhandling.

Sam Holmqvist vill skriva svensk transhistoria

Sam Holmqvist skriver translitteraturens historia
2:43 min

Att skriva den svenska translitteraturens historia - det var vad litteraturvetaren Sam Holmqvist ville göra i sin doktorsavhandling "Transformationer" vid Uppsala Universitetet.

Litterära gestalter som befinner sig mellan könskategorierna är inget nytt under solen, säger Sam Holmqvist.

– Om man tittar på könsöverskridanden och könsväxlingar så är det något som har funnits i skönlitteraturen så länge som vi känner till. Det har alltid funnits, säger Sam Holmqvist.

Ett megalomant projekt. Så kallar litteraturvetaren Sam Holmqvist själv projektet att skriva den svenska translitteraturens historia. Men genom att undersöka olika texter från 1800-talet lyckades Sam Holmqvist identifiera några texter som kan fungera som nycklar för att förstå hur transgestalter beskrivs i svensk litteraturhistoria.

En av texterna är den svenska tjuven Lars Molins självbiografi. Under namnet Lasse-Maja blev Lars Molin vida känd, och många svenskar kom i kontakt med berättelsen om tjuven som omväxlande utgav sig för att vara kvinna och man.

Snart spreds bilden av att Lars Molin klädde ut sig till kvinna för att undkomma polisen. Men i den ursprungliga texten är bilden långt mer intressant, säger Sam Holmqvist.

– I självbiografin så verkar det inte vara så. Där bestämmer sig Lasse-Maja för att nu ska jag vara kvinna och lever som kvinna och tar ett kvinnojobb. Sedan bestämmer hon sig för att vara man istället och jobbar med något annat. För Lasse-Maja verkar det mer vara en självklarhet - det är såhär hen vill leva.

Som transgestalt skriver Lasse-Maja in sig i en litterär tradition som ofta använts för att häckla makten. Sam Holmqvist beskriver Lasse-Maja som en skälm.

Skälmen är en figur som kan vända skrattet mot makten och på det viset lyckas få övertaget i en situation där hen egentligen är totalt maktlös. Och på det viset skriver Lasse-Maja också in sig i en mer politisk diskussion som fortfarande är relevant, säger Sam Holmqvist.

– Man kan fundera på vilka typer av motstånd som är möjliga. Vilket slags motstånd kan man göra när inget motstånd egentligen är möjligt.

I sin avhandling använder sig Sam Holmqvist av begrepp som inte uppstod förrän ett halv århundrade efter att texterna skrevs. Det kan såklart uppfattas som bakvänt och anakronistiskt.

Men även om ordet trans inte började användas förrän vid förra sekelskiftet, så fungerar det bra för att ringa in hur olika sätt att överskrida könskategorierna beskrivs och behandlas i texter.

För i själva verket är transgestalterna i svensk litteratur både många och högst olika sinsemellan, säger Sam Holmqvist.

– Det här är ett motiv som är väldigt vanligt, väldigt gammal och som har sett ut på väldigt olika sätt.

Mer om Litteratur

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".