Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
RECENSION - LITTERATUR

Livet enligt Åsa Moberg

Publicerat tisdag 29 augusti 2017 kl 06.09
Anneli Dufva om Åsa Mobergs Livet
(2:59 min)
Åsa Moberg
Åsa Moberg Foto: Carl O Löfman/Aftonbladet/IBL

Åsa Moberg är välkänd debattör, hyllad författare, journalist och översättare. I år fyller hon 70 och kommer med första delen av sina memoarer: Livet.

Lyssna mer: Kritiksamtal om Åsa Mobergs "Livet" i P1 Kultur, länk nedan.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: Livet
Författare: Åsa Moberg

Man kan tänka att Åsa Moberg, ja, hon är ju en av de där… de födda på 40-talet, som haft sådan tillgång till allt.

Men – om man bara stannar upp ett litet tag så faller den tanken. För det är omöjligt att placera in Åsa Moberg i en grupp eller i ett fack. Hon är alldeles för egensinnig och oberoende för att det ska vara möjligt. Och tillgång – nja – det har hon väl haft, men alltid bara genom sitt eget hårda arbete och sin så klara blick.

Mycket i hennes livsväg är bekant om man läst henne tidigare, men det hon gör i Livet är att hon själv betraktar sin vandring och sina val, och att hon delvis värderar vad hon gjort och tänkt på ett nytt sätt. Inte minst handlar det om relationen till föräldrarna, till familjen, till allt det som hon trott – eller fått sig själv att tro – att det inte betyder något.

"Inte minst handlar det om relationen till föräldrarna, till familjen, till allt det som hon trott – eller fått sig själv att tro – att det inte betyder något."

Hon som var en borgerlig duktig flicka från Lidingö, men som valde att hoppa av gymnasiet och att flytta ihop med en sjutton år äldre man, som när hon bara var tjugo blev krönikör i Aftonbladet, rikskänd och omslagssöt, som senare både skrivit om och översatt Simone de Beauvoir och varit en aktiv röst i kärnkraftsfrågan. Bland annat. Bland mycket annat.

I Livet börjar hon med att skriva om sin faders död och genom boken löper som en stark röd tråd förhållandet till föräldrarna, inte minst frågan om hennes mor och om vem hon egentligen var. Modern, som hon inte stått ut med; moderns ambitioner och sociala vilja, som hon avskytt.

Och om Mobergs roman Kärleken i Julia Anderssons liv, som hon skrev i sin ungdom, men som publicerades 2011, var som att stiga ned i en tidskapsel – mitt i socialdemokratins Sverige i frågor om frihetens natur – både på ett personligt plan och i politiken, så är det förstås samma frågor här – men, som sagt, i ett annat sken. Och hon är lojal med sig själv, men också med de män hon älskat, trots att man som läsare ibland kan undra varför hon inte lämnat dem.

Det är en flygande läsning, engagerande och självklar i sin stil.

Och det är gripande, utan att någonsin bli sentimentalt. Åsa Moberg dömer inte. Jag kan faktiskt se en likhet med Linn Ullmanns fina självbiografiskt färgade roman De oroliga i just vad jag i den recensionen beskrev som respekten för varje människas kamp med sitt eget liv.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".