"Becker - Kungen av Tingsryd" av Martin Larsson
"Becker - Kungen av Tingsryd" av Martin Larsson

"Becker – Kungen av Tingsryd": En komedi där skratten uteblir

Lisa Bergström recenserar "Becker - Kungen av tingsryd"
2:22 min

En svensk debutfilm har premiär idag: "Becker - Kungen av Tingsryd" av Martin Larsson. Lisa Bergström har sett den.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: Becker - Kungen av Tingsryd
Regissör: Martin Larsson
I rollerna: Henrik Lilliér, Peter Lorentzon, Shanti Roney
Genre: Komedi/Triller
Betyg: 1 av 5

Filmen handlar om Becker, en man som gärna är kung i den lilla staden Tingsryd i Småland.

Han äger en möbelaffär och säljer svarta varor vid sidan av och skålar med kommundirektören.

En tillvaro där smeknamn räcker och dörrar är olåsta.

Så kommer en utmaning. Några danskar dyker upp och de vill tjäna pengar på att sälja knark. Knark är något som Becker ogillar.

Genren är komedi och thriller. Och jag välkomnar det. Jag har riktigt längtat efter en härlig svensk komedi med lite svärta.

Det får jag inte här.

Humor är svårt.

Och i den här filmen är brotten för allvarliga och obehagliga för att vi ska kunna skratta åt dem.

Som när Stefan, Beckers vapendragare, tar sig en klunk öl efter det att han erkänt att han under en sexakt har dödat en rumänsk prostituerad kvinna. Hennes huvud är krossat.

Jag skrattar inte heller när Becker räcker fram en bunt sedlar som plåster på såren till en kvinnlig lokalvårdare som under natten blivit nerslagen av en maskerad man i möbelbutiken. "Se så, ut och ha kul, här har du tretusen spänn", säger Becker.

Det finns väl en önskan om att han ska framställas som en godhjärtad buse, men gång efter annan blir Becker bara märkligt kall och avstängd.

Scener och slapsticks staplas på varandra. En spya här, en misshandel där och så mexitegelvillor och nån tokig lantis med tillkämpad dialekt på det. Och så mitt i allt ett litet barn som far riktigt illa.

Det här är långt från färdigt. Eller jag hoppas det. Jag väljer att tro det.

Och det är att göra en debuterande regissör och manusförfattare en otjänst att släppa igenom något som inte riktigt är klart.

Jag menar inte att all film med stöd från Svenska filminstitutet måste vara kanonbra. Det krävs mod och dikeskörningar för att utvecklas. Men kanske den här filmen förtjänat minst ett manusmöte till.

Dessutom, stör det lantisen i mig att se den svenska landsbygden porträtterad på det här viset. Men det är en helt annan diskussion.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".