Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
RECENSION - LITTERATUR

Gunnar D Hansson i sitt esse

Publicerat måndag 18 september 2017 kl 10.04
Lars Hermansson: Tapeshavet är en lärd dödsmeditation
3:05 min
Författaren Gunnar D Hansson
Författaren Gunnar D Hansson. Foto: Jäger Arén/

Gunnar D Hansson debuterade som poet 1979 och har sedan dess utgivit ett tiotal diktsamlingar, senast Lomonosovryggen 2009. Nu utkommer hans nya diktbok Tapeshavet.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: Tapeshavet
Författare: Gunnar D Hansson

Svenska lär vara det enda språk i världen som har ett ord för litterära och konstnärliga produkter där klyftan mellan den storslagna avsikten och det klena resultatet är löjeväckande, jag syftar på ordet pekoral. Gunnar D Hansson skriver inga pekoral, han är för litterärt medveten och hantverksskicklig. Men i den nya boken får han lust att skriva ett, när han besöker den plats i Brofjorden i Bohuslän där hans farfar föddes och där de flesta av hans fars kusiner bodde fram till 1970-talet, och där det nu står ett enormt oljeraffinaderi. Det vill säga han får lust att skriva en dikt, men han inser att hans känsla är för stor och ämnet för hjärteknipande, det skulle riskera att bli ett pekoral. Ändå har han ju skrivit en dikt om saken, alltså den jag läser, och den är inget pekoral. Den är, bland mycket annat, en metadikt, alltså en dikt om att skriva dikt.

Metadikter har Gunnar D Hansson skrivit sedan debuten. Sedan debuten har det också funnits en ironiskt elegisk ton i hans poesi, det är sent på jorden, det är sent för dikten, men som det heter i den nya boken, i en underbar text där författarjaget går omkring och samtalar med den Kanadensiska poeten Ann Carson ute på Härnäset den halvö i Bohuslän där Gunnar D Hansson har sina rötter och där boken utspelar sig: "Först kommer världen att gå under, därefter poesin." För Gunnar D Hansson är, liksom alla betydande författare vill jag påstå, smygpekoralist. Det finns en stor känsla i grunden, som blir ännu större av att hållas tillbaka och ges en rik orkestrering, sublimering brukar man också säga.

I den nya boken ger Gunnar D Hansson sin mycket speciella bygdepoesi en historisk klangbotten ända tillbaks till förra istiden. Värmeökningen orsakade då en strandlinjeförhöjning vid bohuslänskusten som brukar kallas Tapeshavet, efter den speciella slags mussla, Tapesmusslan, vars skal bildar enorma bankar just där. Den gången ledde avsmältningen inte till jordens undergång. Idag finns det tecken som pekar på att det är det som väntar oss. Men poeten är osäker, tänk om de apokalyptiska vibbarna bara har att göra med att han själv snart ska dö. Tapeshavet är en lärd dödsmeditation, en poetisk bygdehistoria, ett storslaget försvar för poesin: Gunnar D Hansson är i sitt esse.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".