Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Cambodja Daily tvingats stänga ner
Cambodja Daily tvingats stänga ner Foto: Heng Sinith

Allt svårare för pressfriheten i Kambodja

Allt svårare för pressfriheten i Kambodja
2:41 min

I Kambodja har Cambodja Daily tvingats stänga ner. Tidningen är bara en i raden av medier i landet som under de senaste åren kämpat i motvind för det fria ordet.

Det utlösande skälet för tidningens nedläggning är en skatteskuld som tidningen inte kan betala. Tidsramen för att betala tillbaka pengarna har varit orimligt kort enligt tidningen och många misstänker att det finns politiska skäl bakom kraven.

Margita Boström är Sveriges Radios korrespondent i Asien och berättar vad den symboliska nedläggningen innebär.

– Tidningen har funnits med i drygt 24 år. Från det att landets låg i ruiner efter Röda Khmerer-tiden tills dess att det har rest sig efter det folkmord som kostade 1,7 miljoner människor livet under slutet av 70-talet.Tidningen har kommit ut i en engelsk edition men även på khmer, alltså det lokala språket. Och tidningen har haft en levande grävande journalistik vilket är ovanligt i den här delen av världen. Där har man tex lyft fram den illegala skogsavverkningen och den massiga "landgrabbingen" som finns i landet. Men journalisterna på tidningen har också kritiskt granskat regeringen och premiärministern Hun Sen och det har väl varit just det som varit en vagel i ögat på premiärministern och som gjort att han många gånger uttalat sig hätskt mot tidningen och dess journalister. De har ofta gripits och hängts ut i statligt kontrollerade medier och på ministrars olika konton på sociala medier. Och tidningen har också varit ett fönster för omvärlden i vad som händer i Kambodja.

Vad konkret blir konsekvenserna när en tidning lägger ner?

–  Den här tidningen har också varit en plantskola för journalister. Fördelningen bland de ungefär 30 journalister som har jobbat där har varit ungefär hälften från Kambodja och hälften utifrån, från tidningar som New York Times och Tyska och Brittiska stora dagstidningar. Så det har varit en kulturell blandning där. Där har båda delarna skolats i en slags journalistik och demokrati. Och nu finns inte den plattformen längre så influenserna utifrån blir ju allt färre och färre när det gäller att skola dem som ska granska makten.

Vad säger det här om situationen i Sydostasien i stort när det gäller pressfrihet?

– Man kan säga att det här är en trend. Land efter land inför olika lagar som man ofta använder mot medier i den här delen av världen just nu. Tex här i Thailand där jag bor har flera journalister åtalats genom en förtals-lag, de har belagts med reseförbud och tagits in på den så kallade "sju dagarnas attitude adjustment", det är militärens egna ord för att man plockar in folk utan att egentligen behöva anklaga dem för någonting och där man ska få dem att ändra åsikt och sitt egna beteendemönster. Men det finns även försök att tysta ner journalister även i länder som Malaysia, Filippinerna och Burma. Jag skulle kunna räkna upp många fler länder. Så det är hårda tider för yttrandefriheten i den här delen av världen.

Mer om Medier

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".