Bill Skarsgård som Pennywise i Det. Foto: Warner Bros. Picture.
1 av 5
Bill Skarsgård som Pennywise i Det. Foto: Warner Bros. Picture.
Bill Skarsgård som Pennywise i Det. Foto: Warner Bros. Picture.
2 av 5
Bill Skarsgård som Pennywise i Det. Foto: Warner Bros. Picture.
Anna Höglund, monster- och populärfiktionsforskare. Foto: Per Helgesson/Sveriges Radio
3 av 5
Anna Höglund, monster- och populärfiktionsforskare. Foto: Per Helgesson/Sveriges Radio
Foto: Sanna Hermansson/Sveriges Radio
4 av 5
Manne berättar om hemligheten bakom bananen. Foto: Sanna Hermansson/Sveriges Radio
Batmans fiende Jokern spelas av Jared Leto i David Ayers film Suicide squad.
5 av 5
Batmans fiende Jokern spelas av Jared Leto i David Ayers film Suicide squad.

Vem är rädd för clowner? Och varför?

"Skräcken bygger på deras mask, deras nyckfulla temperament och deras intresse för barn"
6:37 min

Den elake mördarclownen Pennywise har skrämt slag på människor sedan Stephen Kings bok "Det" kom ut 1986. Nu är det svensk biopremiär för nyfilmatiseringen med Bill Skarsgård i huvudrollen. Men vad är det med läskiga clowner som gör oss så rädda?

Missa inte Kulturnytts recension av filmen "Det" under artikeln

Alla monster kan skrämmas eftersom de är hotfulla och kan orsaka sina offer död och smärta. Det säger Anna Höglund som är litteraturvetare och skräckforskare med inriktning på populärkultur på Linnéuniversitet i Växjö.

– Samtidigt har monster som vampyrer, varulvar, zombies och även då skräckclowner sina specifika art-egenskaper. I clownens fall bygger skräcken mycket på deras mask, deras nyckfulla temperament och deras intresse för barn, säger Anna Höglund.

Stephen Kings Pennywise i boken "Det" var långt ifrån den första läskiga clownen. Narren, clownens föregångare, förekom hos de gamla egyptierna, romarna och aztekerna men också i det medeltida Europa. Han var en slags sanningssägare som kunde luras och ibland till och med skrämmas. 

"Skrattmänniskan" bygger på en roman av Victor Hugo om en pojke som blir vanställd av en ond kung genom att få munnen uppskuren till ett permanent leende

Inom filmen började de obehagliga clownerna dyka upp under 1920-talet. En av de första och mest stilbildande clownfilmerna var stumfilmen "Skrattmänniskan" från 1928. Den var i sin tur inspirerad av Victor Sjöströms "Han som får örfilarna" från 1924 som handlar om en hämndlysten clown.

– "Skrattmänniskan" bygger på en roman av Victor Hugo om en pojke som blir vanställd av en ond kung genom att få munnen uppskuren till ett permanent leende. Den här filmen är snarare ett slags romantiskt melodram än en skräckfilm men den har fått väldigt stort inflytande på skräckfilmens utveckling i allmänhet och inte minst på skräckclownens gestaltning. Då tänker jag till exempel på Jokern, Batmans ärkefiende, säger Anna Höglund.

Det handlar om att vi känner obehag när vi betraktar något som ser mänskligt ut men som ändå inte riktigt är det

Just det stela leendet, den påmålade masken, är något som många människor upplever som väldigt obehagligt. Eftersom det kan dölja andra känslouttryck blir clownen opålitlig och svår att läsa av.

– Det finns ett begrepp som vi använder mycket inom skräckforskningen som är applicerbart på clownen och som också används när det kommer till dockor. Det heter Uncanny valley. Det handlar om att vi känner obehag när vi betraktar något som ser mänskligt ut men som ändå inte riktigt är det, säger Anna Höglund.

En av de allra vanligaste effekterna inom skräckfilm, att spela på ett barns utsatthet, gör också clownen till en extra tacksam figur.

– Clownen har legitimitet att hålla sig nära våra barn, men också att barn förväntar sig att en clown ska vara vänlig och rar och harmlös. Kanske inte idag efter alla rapporter om skrämmande clowner men det finns ändå något där som gör barn väldigt sårbara för en clown.

Ibland blev det sådan stämning att man ville slå de här människorna för att de hade kommit på ett sådant tokigt hyss

Rapporter om skrämmande clowner, ja. För ungefär ett år sedan började polisen i USA få in anmälningar om clowner som skrämdes eller till och med blev våldsamma. Fenomenet spred sig till länder som Australien, Kanade och Storbritannien och så småningom även till Sverige. Polisen Mikael Hedström minns att det kom in anmälningar från hela landet om allt från läskiga clowner till clowner med kniv.

– Det där spred sig väldigt fort via sociala medier att det var ett fenomen och att man kunde misstänka att den som var utklädd till clown hade onda avsikter. Det fick som följd att man såg väldigt mycket clowner som ville vara ute och skrämmas. Man ringde polisen och var väldigt rädd, det var många anmälare, säger han.

I Gäveborgs län där Mikael Hedström arbetar var det många som blev rädda, vissa av clownerna hade med sig plast- och trävapen för att skrämmas. Men enligt Hedström var det ingen som kom till skada, snarare slog det tillbaka på dem som klätt ut sig.

– De få gånger vi fick tag i personerna hade de bara för avsikt att göra ett practical joke. Så de hamnade i en svår situation själva, ibland blev det sådan stämning att man ville slå de här människorna för att de hade kommit på ett sådant tokigt hyss.

Det är väldigt motbjudande att använda vårt goda rykte och det vi jobbar för och göra tvärtom och kasta skit på oss

Men vad tycker då de snälla clownerna om clowner som skräms? Manne af Klintberg har kallat sig för clownen Manne sedan 1970-talet då han började framträda som clown. Han misstänker att de som klädde ut sig till clowner för att skrämmas för ungefär ett år sedan egentligen var del av en PR-kupp för att marknadsföra filmen "Det".

– Det skulle inte förvåna mig. Det kostar inte särskilt mycket att låta några hobos köpa läskiga clownmasker och gå fram och säga "bu".

Men vad tycker du om filmen "Det"?

– Jag har inte sett den och jag tänker inte se den.

I mailet du skickade till mig kallar du den för en motbjudande film?

– Ja. För oss som yrkesgrupp så är det väldigt motbjudande att använda vårt goda rykte och det vi jobbar för och göra tvärtom och kasta skit på oss.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".