Sigrid Combüchen
RECENSION – LITTERATUR

På flykt genom krigets Europa i Sigrid Combüchens nya roman

Ulla Strängberg om "Sidonie och Nathalie"
2:34 min

Sidonie och Nathalie - två flyktingöden under andra världskriget i Sigrid Combüchens nya roman.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Författare: Sigrid Combüchen
Titel: Sidonie och Nathalie- från Limhamn till Lofoten

 

Det är Sidonie och Nathalie.Två fransyskor på flykt genom krigets Europa. Av en slump slår de följe på väg norrut, till Sverige. De lär egentligen aldrig känna varann, tycker inte ens om varann, men för att överleva måste man vara två. Två som kan lista ut vart man ska ta vägen, utan papper och pass,  där den ena, Sidonie, snabbt snappar upp den märkliga skånskan och slår sig i slang med vem som helst- hon som så gärna vill vara som andra, och den andra, Nathalie, värnar om sin integritet och släpper inte någon inpå livet.

Båda blir streetsmarta av de usla omständigheterna; lär sig flå en höna, spika läkt, ta upp sill och skura herrgårdsgolv. De kämpar för att överleva och lägger sitt förflutna bakom sig. Det är krig och vad betyder det att vara gift, ha barn eller ha suttit i fängelse. Allt handlar om att överleva, en dag i taget.

Sigrid Combüchens prosa är allt annat än inställsam. Den är sinnlig och exakt, rå och svidande vacker. Ibland huggs meningar av, som för att få läsaren att stanna upp och tänka efter. Combüchen  är känd för att vara en briljant stilist men ofta tekniskt avancerad. Mindre så i den här romanen, som växlar mellan två tidsplan, krigets slutskede på resan från Skåne till Sydkoster, och femtio år senare när Nathalie summerar sitt liv från fönstret i huset vid Lofotväggen där hon ser kajakerna paddla förbi.

Idag - när flyktingströmmar passerar genom Europa, påminns vi om hur det var för dem som kom hit som statslösa med ett namn nedrafsat på en papperslapp. En kvinna som kunde erbjuda  en tallrik gröt och en tagelmadrass mot  deras sista besparingar.

På det stora godset inrättar Sidonie sitt liv bland lump och billig grannlåt medan Nathalie står utanför och betraktar, i sitt enda plagg, en blå arbetsklänning. Mot slutet av sitt liv frågar hon sig varför hon aldrig kämpade så hårt för sitt liv medan det var värt att leva?

Sidonie och Nathalie är en av de där få böckerna som får mig att stanna upp, en genomlyst prosa  som gläntar på en ny dörr,  dyker ner i en smutsig men icke desto mindre påtaglig historia som angår oss alla.  Sidonie och Nathalie glömmer jag aldrig.

Mer om Litteraturrecensioner

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".