Sinead Gleeson
1 av 3
Sinead Gleeson Foto: Naila Saleem
Anne Enright
3 av 3
Anne Enright Foto: Naila Saleem/Sveriges radio

Ny generation av irländska författare besöker bokmässan

Reportage från Dublin av kulturkorrespondent Naila Saleem
11 min

Nya röster bryter mot tidigare invanda traditioner kring vad den irländska romanen ska vara. I veckan kommer flera av dessa författare till Bok- och bibliotek i Göteborg.

Det pratas om en ny våg av irländska författare. Men vad ligger bakom den här senaste vågen och hur skiljer den sig från tidigare generationer? Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem åkte till Dublin för att ta reda på just det. Där träffade hon radiokollegan och författaren Sinead Gleeson. 

– Jag skulle säga att det började för en sju åtta år sedan. Då blev författare som Kevin Barry och Colin Barrett kända, säger Sinead Gleeson som är programledare för den irländska radions bokprogram men också själv skriver skönlitteratur, säger Sinead Gleeson och fortsätter: 

– De skrev om landsbygden och använde sig av konstiga karaktärer; mer groteska men också roligare som pratade politik och sex och hade ett språkbruk man inte kunnat använda för en trettio år sedan.

Människor hungrade efter nya röster

Så hur förklarar man då den här nya vågen? Jo det handlar om ekonomi och den kris som drabbade Irland för snart tio år sedan.

– Fattigdomen som drabbade landet, och som på sätt och vis även var andlig, gav upphov till många böcker. Det här nya vågens författare skriver böcker där de inte bryr sig om de gamla irländska auktoriteterna, säger Anne Enright, som 2007 fick motta det prestigefyllda Bookerpriset för sin roman "Sammankomsten".

Den här sortens uppbrott från sociala strukturer är särskilt bra för kvinnliga berättare menar hon.

– Det var som det fanns en enorm likgiltighet i luften, man kunde säga vad man ville. Människor hungrade efter nya röster. De gamla sanningarna var borta och för medelklassen var detta både radikalt och helt nytt. De gamla författarna var man trött på, människor upplevde att de hade blivit lurade, säger Anne Enright.

Om vi backar spåret lite till, för att förstå hur Irland hamnade i det här uppbrottet. Den ekonomiska krisen föregicks av de keltiska tigeråren; alltså den period då den irländska ekonomin blomstrade som aldrig förr.

Sinead Gleeson beskriver de åren som en tid då människor vände sig bort från mer traditionella kulturella värderingar. Istället handlade livet om att skaffa större hus, installera bubbelpool i trädgården och åka till New York över helgen, menar hon. Och så kom kollapsen.

– Bubblan sprack och många hade inte längre pengar. För Sara Baume blev lösningen att leva på a-kassa och skriva sin numera prisade debutroman "Spill Simmer Falther Wither", berättar Sinnead Gleeson som hört flera andra nya författare säga samma sak.

På samma sätt var det på 80-talet då numera etablerade författare levde på a-kassa medan de skrev. Jämte den ekonomiska berg- och dalbanan finns en annan stor förändring i Irland som färgat litteraturen, den litterära stilen och föreställningen om vad en roman ska vara: det handlar om krisen inom den katolska kyrkan.

Den litterära kanon har varit manlig och patriarkalisk

I takt med att uppgifter kommit fram om hur kyrkans män gjort sig skyldiga till övergrepp mot kvinnor och barn så har många irländare helt tappa tron på kyrkan. Och om man slutar lita på det prästen säger, är steget inte så långt till att även se på andra saker och ting på ett nytt sätt, menar Sinead Gleeson.

– Många människor lämnade kyrkan och slutade också tänka att vissa saker går för sig medan andra inte gör det. Detta har påverkat kulturen särskilt teatern, säger hon.

Till exempel så har jämställdhetsfrågorna lyfts fram på ett helt annat sätt än förut.

– Det har varit så att kvinnors skrivande försummats, den litterära kanon har varit manlig och patriarkalisk och männen märkte inte att de bara talade till andra män, att kvinnorna saknades, säger Sinead Gleeson.

Anne Enright tar emot i sitt stora nyrenoverade hem i en av Dublins finare förorter. Kaffet hon bryggt är starkt och vi går ner en trappa till hennes skrivarlya för att prata om författaryrkets villkor. I trettio år har hon skrivit böcker. Familj, sexualitet och relationer är återkommande teman i hennes verk. Det har funnits perioder när hon rent av varit fattig men när hon fick Bookerpriset 2007 för sin roman Sammankomsten, som handlar om en familj som samlas för att begrava en bror, förändrades allt. Numera är hon också Irlands första skönlitterära ambassadör utsedd av landets kulturråd.

– När jag började skriva släpptes en antologi över irländska författare. Inte en enda kvinna var med i den så jag då bestämde jag mig för att jag kunde säga vad jag ville. Den här dövheten inför kvinnors röst har fortsatt under hela min karriär och det gör mig rasande, säger Anne Enright och fortsätter: 

– Ju äldre man blir desto mer önskar man jämlikhet, och att ens ord ska höras. Så om man fortfarande lever i ett samhälle som inte lyssnar på kvinnor börjar man skrika eller så tystnar man. Den vanligaste taktiken är att se till att ens böcker säljer bra utanför Irland. 

Anne Enright tycker att det varit ensamt att vara kvinna och författare och gläds därför särskilt åt de nya rösterna som kommit fram på senare år. Hon lyfter fram namn som Eimear McBride, som slog igenom 2013 med sin roman "A girl is a half-formed thing" om en ung kvinnas relation till bror som har en hjärntumör. Lisa McInerney som skrivit "The Glorious Heresies" om Maureen som råkat döda en inkräktare och så Sally Rooney som slog igenom stort tidigare i år med romanen "Samtal med vänner". Berättelsen rör sig runt vännerna Frances och Bobbi och ett äldre gift par.

Irländsk litteratur rymmer större mångfald nu

Den nya generationens författare skriver ur ett mer urbant perspektiv, menar Anne Enright och Sinead Gleeson. De nya författarna lyfter fram andra frågor än de äldre som många gånger varit mer landsbygdsorienterade. Det håller även Sally Rooney, författaren till Samtal med vänner med om.

– Jag tror att irländsk litteratur rymmer större mångfald nu. Det finns nog fler arbetarklassförfattare nu än förut som skriver om miljöer och människor vars berättelser inte tidigare hörts. Sedan kan man ju undra om vi, de nya, verkligen bryter mot tidigare generationer eller om det mer handlar om en fortsättning på en redan existerande väg, säger Sally Rooney.

När Irlands kulturråd har undersökt vilka konsekvenserna av Brexit kan komma att bli för den irländska kultursektorn har man slagit fast att det är viktigt att värna om det unikt irländska. Men vad består det av?

– Jag vet inte och jag vet inte heller vad den irländska litteraturen har för betydelse för nationalismen och den nationella identiteten, säger säger Sally Rooney och tillägger att mycket av den irländska identiteten kommer från den tiden då man slogs mot britterna och landet var underutvecklat.

– Den irländska staten deporterar människor och låter inte asylsökande stanna allt i nationens namn och det tycker jag är upprörande. Jag vill inte att mitt skrivande ska vara en del av skapandet av en nationell identitet som skyddar sig själv på det sättet, säger hon. 

Författaren Sara Baume vars debutroman "Spill Simmer Falther Wither" prisats är en av de irländare som gästar Bok och Bibliotek i Göteborg i nästa vecka. Det gör även Sally Rooney som skrivit "Samtal med vänner."

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".