Ingvar Lidholm. Foto: Ulla Lidholm.
Ingvar Lidholm. Foto: Ulla Lidholm.

Tonsättaren Ingvar Lidholm död

3:14 min

En av Sveriges största tonsättare under 1900-talet, Ingvar Lidholm, är död.

Hör en intervju med Ingvar Lidholm från hans 90 årsdag - under artikeln

Ingvar Lidholm var en centraltgestalt i det svenska konstmusiklivet i sju decennier och skrev banbrytande verk för körer, kammarmusiker och orkestrar.

Lidholm sägs bland annat starkt ha bidragit till det svenska körundret, alltså framväxten av körer som kunde ta sig an mycket svåra stycken.

Bland styckena finns "Laudi" som Lidholm skrev på inspiration av en kör som hans vän Eric Ericsson ledde.

Varenda del är ett försök att använda en melodisk organism.

"Nästintill ouppförbart" sägs koristerna i Eric Ericsons kammarkör ha reagerat när de fick noterna på Laudi i sina händer 1947.

Då var Ingvar Lidholm 26 år och hade redan skrivit en del musik, och inspirationen till det här stycket fick han när han hörde sin några år äldre vän Eric Ericsons då relativt nystartade kammarkör. Då hände det något, berättade han i en intervju och reportage som SR Kulturnytts/musikredaktionens Berit Nygren gjorde då Lidholm fyllde 90 år:

– Jag upplevde den här fantastiska lilla kören, det var en liten kammarkör, hur de penetrerade den gamla musiken. Hur de upplevde luftigheten och pregnansen i Palestrina och hela den italienska skolan. Ja, hela renässansen. Det var ju deras värld just då, och det var ju helt nytt för oss. Jag menar äntligen kom alltså den här förlösande utvecklingen i det vokala, säger Lidholm i inslaget och fortsätter:

– Jamen är man tonsättare tänker man 'vad ska jag kunna göra av det?' Jag vill inte skriva gammal musik, jag vill skriva ny musik och då fann jag det att det fanns också den utvecklingsmöjligheten nämligen vidare in i ett intensivare tonspråk, ja, in i det moderna, in i nutiden.

Men det sägs att kören reagerade starkt på "Laudi" - var det så eller ...?

– Ja, det är klart att det var svårt. Det fanns ju ingenting på den tiden utan det kom ju som en nyhet. Det kom ju in som en ... man satte någonting ifråga. Det måste lösas på nytt, säger Lidholm och Johan Uusijärvi från dagens upplaga av kammarkören säger:

– Det är som att lära sig ett nytt språk nästan, säger och en av dem som utför de krävande tenorpartierna i Laudi. Johan har sjungit stycket kanske 20 gånger och säger att det naturligtvis var ganska svårt att lära sig men att de hade en bra lärare i körledaren Anders Eby:

– Det gick snabbt och fort att lära sig tack vare god pedagogik men det krävs verkligen.

Och sångligt då, att ge sig i kast med det här stycket som tenor?

– För tenorer ligger det ganska högt men inte för högt, men det är krävande och det kan lätt bli att man tar i för mycket, att det låter som att man skriker. Det ska det absolut inte vara utan det ska vara vacker sång även om det här är ett stycke som är litet kärvt och svårtillgängligt därför att det innehåller så mycket spänningar och dissonanser, svarar Uusijärvi.

Laudi är en andlig sång med rötter i renässansen och också det här stycket är på latin med texter ur Bibeln, i tre satser och ungefär tio minuter långt.

– Och det är ju inte ett av Ingvar Lidholms allra längsta verk och jag tror att jag har sjungit hans andra verk fler gånger än just det här stycket därför att det här är något sorts ingångstycke till hans körvärld. Sedan har han gjort en hel del större stycken som är vanligare att man sjunger, säger Johan Uusijärvi.

Idéerna om att väva in den tidiga musikens tonspråk i nya kompositioner frodades i en grupp som kom att kallas för Måndagsgruppen. Det var en grupp tonsättare med flera - däribland Ingvar Lidholm, Sven-Erik Bäck och Eric Ericson - som under andra hälften av 40-talet träffades hemma hos Karl-Birger Blomdahl och diskuterade komposition på måndagarna.

Det här säger Ingvar att han har pratat om så mycket så jag tar istället upp det här med att han har skrivit stycken som är mycket krävande för instrumentalister och korister - men det tycker inte han!

– För mig var det faktiskt så att det var det jag ville skriva. Det var helt naturligt för mig. Jag kände inte att det var svårt men det är klart att det var det, men det gick över! De löste ju problemen och de löste det fantastiskt.

Lidholm har skrivit ett 20-tal a capellaverk, stycken för soloklarinett, oboe och cello till exempel och orkesterverk som Kontakion och Ritornell och han har av och till stött på motstånd och fått starka reaktioner på sin musik. Jag frågar hur han har hanterat sådana situationer, och Lidholm som också arbetat som dirigent och professionell altviolonist svarar:

– Jag har försökt att kommunicera, försökt att diskutera, försökt att ge mina goda råd - 'om man gör så och så, kan man inte lösa problemet då?' Och kan man inte lösa det då, ja, då ändrar jag på det. Jag gör någonting nytt som kan accepteras, som fungerar.

Det har säkert lyft också många orkestrar och körer att få de här utmaningarna ...

– Ja, det vet jag inte om jag vill säga, men i alla fall har vi haft väldigt roligt tillsammans.

Inspirationen är en konstig historia, fortsätter Lidholm:

– Hur kan man förklara den?

– Jag har försökt att gå rakt fram och ändå har jag haft väldigt många sidospår så att säga, men en huvudlinje har alltid funnits i det som jag har försökt att skriva - och det är väl kärnan i det - och det tycker jag nog är det melodiska.

– Jag har skrivit väldigt mycket olika typer av musik, och det finns till exempel ett stycke som heter "Motus colorus" ... man kan inte säga att det är melodi men för mig är det det i alla fall, för varenda del är ett försök att använda en melodisk organism, säger han.

Andra verk av Lidholm som blivit klassiker och återkommande är "Canto LXXXI" och "…a riveder le stelle", "Poesis", "Kontakion" och "Greetings from an old World" samt operan "Ett drömspel".

Ingvar Lidholm blev 96 år.

Måndag den 23 oktober kl 1903-2100 sänder Sveriges Radio P2 ett minnesprogram om Lidholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista